BarnomsorgFörskolaInskolning

Sluta lura föräldrar att snabba inskolningar i förskola är bra

Det är inte lätt att närma sig svåra ämnen kring föräldrafrågor, det landar lätt i påståenden om att du skuldbelägger när du tar barnens perspektiv och lyfter saker som inte är bra. Men ibland måste du som vuxen vara den som säger att Kejsaren är naken, vara den som står på barnens sida. Och det är på barnens sida jag ställer mig när det rör vad små barn behöver för det är så viktigt.

Föräldraskap är inte lätt. Många föräldrar har kanske själva börjat i förskola när de var ett år gamla och gått långa dagar. Det är en uppväxt som blivit norm och de vet inte någonting annat. De saknar en grundläggande känsla för att det går att göra annorlunda. Ändå har föräldrar ofta magkänslan, den där starka känslan av vad barnen behöver – egentligen. En känsla bortom all förskolepropaganda eller hyllningar av direkt felaktiga inskolningsmetoder i förskolan. Tyvärr pågår en massiv propaganda för att försöka träna föräldrar att ignorera sin magkänsla när det gäller de egna barnens behov, något som syns inte minst vid inskolning i förskola: ”Bara du ler, är bestämd, inte låter barnet styra dig med sin gråt och bara går” så kommer det att gå utmärkt är råd föräldrar får.

Men det fungerar inte. Barn är olika. En del kanske verkar anpassa sig, men effekten kan visa sig senare. Andra reagerar kraftigt, så kraftigt att det är direkt skadligt att inte vara lyhörd som förälder och lyssna in barnets signaler. Det är så sorgligt att föräldrar inte får korrekt information. Forskning om anknytning, neurobiologi och utvecklingspsykologi har stuvats undan till förmån för metoder som saknar stöd i forskning.

Många föräldrar skolar också in barnet när det befinner sig i närmandefasen som infaller runt 18 månader (och nej det betyder inte att det är bättre att skola in barnet när det är yngre, närmandefasen kommer hur som helst). Det är den tidpunkt när barnet är extra känsligt och extremt rädd för att föräldern ska försvinna. Och så händer precis just det – varje dag – på ett synnerligen brutalt sätt om fel inskolningsmetod används.

I Expressen skriver bloggaren Emma Halldén: ”Fy fan. Haha, alltså det är ju så knasigt. Att man bara ler och vinkar och går men man tittar in i ögonen på ens lilla människa som är så ledsen så ledsen och sträcker sig efter en.”

Magkänslan finns där men istället för att föräldern får stöd i att vara lyhörd och lyssna in sitt barns signaler, så får hon veta att hon måste trycka undan magkänslan, att den är fel. Hon har heller ingen aning om riskerna med att agera så. Det är verkligen fruktansvärt tragiskt att magkänslan så tydligt säger en sak hos den här föräldern och att barnet signalerar så tydligt att det inte är tryggt – men ändå går hon bara därifrån eftersom det blivit en norm att göra så.

”Hon drog i allt hon kunde, mina kläder, mitt hår, ville inte släppa och SKREK på ett helt nytt sätt som jag aldrig hört förut. Jag vinkade, såg glad ut, sa ”‘vi ses sen”, vände mig om och gick.” (Här får jag riktigt ont i magen, det är helt ofattbart att föräldrar kan luras att agera på det här viset.)

Och hon är inte ensam.

Problemet är att sådana här lämningar ger skyhöga kortisolpåslag hos det lilla barnet. De första effekterna börjar ofta synas direkt: barnet kanske sover dåligt, blir utagerande, gnälligt, äter dåligt och säger redan på morgonen: ”NEJ, inte dagis”. Effekten brukar också synas vid skolstart. Barnet är otryggt och varje dag blir en kamp vid lämning (barnet får ju panik eftersom det vet att föräldern inte kommer att vara lyhörd, utan bara kommer att gå). I tonåren kan effekten också slå till med full kraft då barnet riskerar att drabbas av psykisk ohälsa

Många barn måste genomlida sådana här lämningar varje dag, under den period som hjärnan är i sin mest känsliga utvecklingsfas och under den period som barnet har ett stort behov av att få stöd i sin känsloreglering, för att utvecklas bra och må bra. Att bli lämnad är något av det mest traumatiska ett litet barn kan vara med om. Det är därför små barn inte ska lämnas – de ska lämnas över från en trygg anknytningsperson till en annan. Ett barn som gråter djuriskt på ett sätt föräldern inte hört förut, på det sätt Emma Halldén beskriver, mår riktigt dåligt. Små barn kan gråta en kort stund, men är de trygga upphör gråten snart 

Hur vi behandlar barnen under deras första år i livet lägger grunden för deras framtida psykiska mående. Det är dags att vi slutar normalisera sådana här lämningar och ser till att föräldrar får fakta om vad små barn behöver. Och då menar jag att det också är viktigt att känna till att det finns alternativ till tuffa inskolningar – det går att vara lyhörd och be om mer tid, anpassa inskolningen efter barnets behov – och det går att agera som förälder och vänta med förskola, välja pedagogisk omsorg (dagmamma), eller välja hemmaomsorg.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk – originalet 


Källor:

Forskare: Barnen förlorar när inskolningen kortas

Studie: Inskolning en process som tar tid

Barn i förskola har oroväckande höga nivåer av stresshormoner

Små barn stressas oerhört av separationer

Höga kortisolnivåer kan deformera uppbyggnaden av barnets hjärna

Forskare: Gruppbaserad omsorg är stressande för barn

Gunilla Niss, barnpsykolog om trygg inskolning i förskola

Malin Broberg, professor i utvecklingspsykologi om inskolning

Läs också:

Emma Halldén om inskolningen: ”Jag grinar vid grinden.”

Självklart ska föräldrar lyssna in sitt barns signaler Tomas Kaya

Alex Schulman: Vi skadar vårt barn men det är inte vårt fel

Hemmaföräldern

Mamma till tre barn som arbetat för valfrihet i över 20 år och som aktivt arbetat för att stötta, inspirera och ge föräldrar modet att våga följa sin magkänsla och välja tid för barn och balans mellan familj och arbete.

11 svar på ”Sluta lura föräldrar att snabba inskolningar i förskola är bra

  • Marie Louise Jost

    Om jag förstår denna artikel rätt så vill skribenten att föräldrar inte lämna ifrån barnet alls. Det vill säga att barnet inte ens ska gå i skola.

  • Hemmaföräldern

    Nej, det är inte min tanke. Det är därför jag skriver:

    ”Det är dags att vi slutar normalisera sådana här lämningar och ser till att föräldrar får fakta om vad små barn behöver. Och då menar jag att det också är viktigt att känna till att det finns alternativ till tuffa inskolningar – det går att vara lyhörd och be om mer tid, anpassa inskolningen”

    Alla föräldrar kan inte vara hemma längre och alla vill inte, men då ska föräldrar självklart få tillgång till fakta så att inskolningen blir bra. Men det är också viktigt att föräldrar lär sig lyssna till sin magkänsla och vara lyhörda för vad barnet signalerar. Även om det vore en dröm att alla förskolor är bra, så ser det inte ut så i verkligheten. Då måste föräldrar ha modet att våga agera och kanske byta förskola, gå ner i tid, välja pedagogisk omsorg (dagmamma), ta hem barnet och vänta ett år eller två, eller aktivt välja hemmaomsorg.

    Det finns alternativ och det bör föräldrar ha med sig i bakhuvudet 🙂

  • Helene Rolfart

    Arbetat i förskolan i över 30 år och förespråkar absolut inte 3 dagar inskolningar. Bas på två veckor eller mer utefter barnet, helst korta dagar i början efter avslutad inskolning. Sen är det ett faktum att det är för stora grupper för små barn. Vi kämpar i förskolan för att få våra röster hörda men vi behöver hjälp av alla i samhället!!!

  • Tack för det ni gör! Tack att ni vill upplysa en så viktig del av barnens riktiga behov. Jag håller med varje ord i artikeln, och det skrämmer mig hur folk reagerar när de hör liknande. Var är vi på väg?

  • Jag arbetar inom förskolan och ser att det finns många fördelar med 3dagarsinskolning. Arbetar på en mindre förskola där det finns tid att knyta an och vårdnadshavare har självklart möjlighet att få längre tid om de känner att det behövs. Allt är inte skrivet i sten. Det är kortare dagar första tiden (även om andra anser att det är långa dagar). För att sedan kunna gå de tider som vårdnadshavare har omsorgsbehov av.

  • Hemmaföräldern

    @Pedagog det är ju inte någon som skrivit något i sten, utan här handlar det om att lyfta en situation där barnet signalerar att det mår väldigt dåligt, samtidigt som föräldern uppmuntras att bara le stort och gå. Det blir inte bra, det förstår vem som helst.

  • Hemmaföräldern

    Lovisa på Montessoriförskolan i Staffanstorp https://www.staffanstorpsmontessori.se/ – hon blev så upprörd över den här artikeln att hon tyckte att den som är hemmaförälder, inte ska få vara med i grupper som handlar om förskolan.

    Det visar hur några få förskollärare reagerar väldigt märkligt, men sådana reaktioner verkar tack och lov inte vara så vanliga.

  • Hej jobbat som förskollärare i 40 år. När jag började jobba inom förskolan var det 2 v inskollning. När 3 dagars inskolning kom så reagerade jag oxå. För kort tid tycker jag. Sen skulle barn få börja på förskolan vid vid 1 , 5 år.
    Där 2-3 veckors inskolning. Beroende på hur barnet fungerar. Då ska schemat vara 1 tim först och sen utöka under perioden, föräldern ska vara med. Men som erfare av inskolningar så på vilan ( ingen förälder med) pga det övriga barnen som kan bli uppröda av ny personer i rummet. Sen tycker jag att det är ganska dåligt att påtrycka detta m hur barnen reagerar vid inskolning.FINNS FÖRÄLDRAR SOM INTE KAN GE TID ELLER SLUTA ARB. Så var glad du som kan vara hemma längre m ditt barn. Förskolan behövs för inlärning, förbereda barnen för skolan. Jag älskade att utforka vatten tex med de yngre barne. Färger som förändras av en droppe vatten. M, m. Nu är jag pensionär men saknar de små personerna som gav så mycket. Glädjen av att få skapa, utforka och lära utifrån deras ålder och glädje. Tack för mig.

  • Hemmaföräldern

    Nej förskola behövs inte för att barn ska lära sig saker. Det går alldeles utmärkt för ett barn att lära sig saker i socialt samspel med en trygg anknytningsperson och förälder, genom den fantastiska vardagspedagogiken.

    Sedan är det självklart så att alla inte kan, eller vill vara hemma längre och då ska föräldrar ha tillgång till bra barnomsorg vars grund vilar på vad små barn behöver och där inskolningen inte är skadlig för barnen.

  • Jag håller med dig till viss del vi utgår från två veckor, därefter är det individuellt hur barnet har det och vad vårdnadshavare har möjlighet till. Men jag säger också att de skall krama sitt barn och sedan vinka hejdå. Ute dra ut på det ledsna då det i de bästa av fallen och första går ledsenheten över till nyfikenhet. Är föräldern ängslig och lämnar med oror i blicken ger de inte direkt barnet en bra känsla vid lämningen.

  • Hemmaföräldern

    Den här artikeln låg faktiskt inne i Facebook-gruppen Förskola – här diskuterar vi allt i flera dagar. Många likes och en intressant efterföljande diskussion. Tyvärr valde admin att radera och de har redan tidigare sagt: ”Vi raderar allt du skriver, eftersom det inte tillför något”. Med andra ord en grupp där man får diskutera allt, utom: inskolning och vad små barn behöver.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *