I andra länder kan du som förälder välja hur länge du vill vara hemma med dina barn, utan att det ses som något konstigt. De övriga nordiska länderna betalar till och med ut en hemmasubvention om du väljer att ha hemmaomsorg. Det som krävs är att du kan klara din egen försörjning och när du känner dig redo att gå tillbaka i arbetslivet, så är du välkommen tillbaka och anses ha nya erfarenheter med dig i bagaget efter hemmatiden.
I Sverige däremot kan du inte längre välja fritt, utan repressalier, hur du vill lösa omsorgen om barnet de första åren. Föräldrar som väljer att ha barnen i pedagogisk omsorg (familjedaghem/flerfamiljssystem), eller som väljer hemmaomsorg, hamnar i ett speciellt register och jagas sedan av kommunens tjänstemän, för att nöta ner deras motstånd och få dem att slita upp barnen från en fungerande lösning för att sätta in dem i förskolan. Allt det här sker nu på grund av ett förslag som den förra S-regeringen fick igenom i riksdagen och som den nya regeringen nu administrerar.
Det första som händer är att föräldrar får ett brev hem det år barnet fyller två år, där de uppmanas att sätta barnet i förskola: ”Vi saknar ditt barn i förskolan”. Sedan får de ett telefonsamtal hem där personal från kommunen ringer och berättar att de noterat att barnet inte går i förskola, eller att man valt pedagogisk omsorg – och att det är bra om barnet sätts in i förskolan. Slutligen så skrivs barnet in i närmaste förskola, även om föräldern inte önskat det (föräldern kan sedan skriva ut barnet igen). Föräldern får också veta att personalen kommer att kontakta dem en till två gånger om året, om de inte sätter in sitt barn i förskolan samt att barnet kommer att skrivas in i närmaste förskola varje år fram till skolstart om föräldrarna inte ger med sig.
Utåt så presenteras det här som att det handlar om barn till nyanlända och att det behövs för barnets språkutveckling. Det är en ren lögn. Alla föräldrar, oavsett bakgrund, drabbas av dessa Stasi-fasoner. När det gäller språkutvecklingen för barn till nyanlända finns det dessutom så många sätt som är bättre än att skriva in barnen i förskolan, om man vill träna på svenska språket. Vissa kommuner har ”mammasvenska”, där föräldrar och barn får träna svenska tillsammans och sedan finns öppna förskolan som skulle kunna erbjuda riktad verksamhet.
Det mest anmärkningsvärda, förutom att det inte finns någon forskning i Sverige under de senaste 40 åren, som kan bevisa att förskolan har några positiva effekter på barn, är metoderna som används när man försöker tvinga föräldrar att sätta in barnen helt klart odemokratiska och påminner om hur man agerar i diktaturer.
Nu räcker det! Det är dags att den nya regeringen sätter stopp för den här dumheterna. Låt föräldrar i Sverige få välja själva vilken barnomsorg de vill ha till sina barn, oavsett om det är pedagogisk omsorg, hemmaomsorg, eller förskola.
Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk – originalet
Läs också:
Exempel på brev som gått ut till föräldrar
Förskoletvång hjälper inte om personalen knappt talar svenska
S-förslaget om tvångsinskrivning
Förskoleplikt från två års ålder
Barn glömdes kvar ensam i stängd förskola (bara ett av alla fall som sker varje år)
Fel att tvångsinskriva barn i förskolan
