barn

Ny dansk studie: Många positiva effekter för barn som får mer tid i en förälders vård

Vi vet från forskning att det som gjort däggdjuret homo sapiens så framgångsrikt jämfört med andra däggdjur är vår arts långa barndom, där vi fått närhet, kärlek, god omsorg, trygg anknytning och socialt samspel med en förälder som väglett barnet ut i världen. Rent konkret så handlar det om att ge kunskap vidare om hur världen fungerar och marinera barnet i kärlek och trygghet så att det ska kunna skapa sig en inre arbetsmodell för hur det ska ta sig an livets utmaningar.

Får inte barnet det som det behöver under de första viktiga åren, så kan* det resultera i psykisk ohälsa längre fram. I Sverige ser vi varje år hur den psykiska ohälsan ständigt ökar. Nu senast kom en rapport om en dramatisk ökning av självskadebeteenden hos barn. Ändå vet vi att det är lättare att bygga starka barn, än att laga trasiga vuxna, därför är forskning om vad små barn behöver så viktig. Tyvärr är det inte forskning som intresserar makten i Sverige och vi har till exempel inte forskat under de senaste snart 40 åren i vårt land på vilken effekt förskola har på små barn, trots att en majoritet av alla barn idag växer upp på institution och ofta tillbringar längre dagar där än föräldrarna är på jobbet.

Mellan 2008-2014 hade vi en reform i Sverige som gav de föräldrar som ville, mer tid med sina barn: vårdnadsbidraget. Det var en hemmasubvention som innebar att de föräldrar som ville vara hemma längre kunde vara det med sin anställning och sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, skyddad i tre år. De kunde också gå ner i arbetstid och arbeta 50%, varför många föräldrar valde att ha barnen hemma samtidigt som de arbetade 50% var och delade på hemmatiden med barnen. Det hade varit så intressant att se vilken effekt det fick på de barn som fick mer tid med en förälder. Men så blev det tyvärr inte, eftersom staten inte vill att föräldrar ska få ta del av sådan forskning.

Men nu finns det en ny dansk studie vid Institutionen för ekonomi på Aarhus BSS vid Aarhus Universitet, som visar på vad mer tid med barnen faktiskt ger långsiktigt:

Effekter på barns socioemotionella färdigheter och välbefinnande i tonåren av förlängd betald föräldraledighet

Barn som fick mer tid med en förälder i hemmet, fick i tonåren ett ökat välbefinnande, ökad samvetsgrannhet och bättre känslomässig stabilitet samt minskad skolfrånvaro.

”Vi har studerat hur barns socioemotionella färdigheter och välbefinnande i tonåren påverkas om föräldrarna får mer tid med sina barn under barndomen. Genom att utnyttja en dansk reform som förlängde den betalda föräldraledigheten 2002 och effektivt försenade barns inträde i formell vård utanför hemmet, visar vi att längre föräldraledighet ökar ungdomarnas välbefinnande, samvetsgrannhet och känslomässiga stabilitet samt minskar skolfrånvaron. Effekterna är starkast för barn till mammor som skulle ha tagit ut en kort ledighet utan reformen. Detta belyser hur tid som spenderas med en förälder är särskilt produktiv under barndomen.

Då människor börjar sin existens som helt beroende av sina föräldrar, kommer andra vårdgivare med tiden in i deras liv. Barns utveckling formas av interaktioner med de egna föräldrarna och miljön utanför hemmet. Tidiga psykologiska studier och anknytningsteori tyder på att separering av ett litet barn från den primära vårdgivaren kan påverka deras utveckling (Belsky 1988; Bowlby 1973; Ainsworth et al. 2015); något som återspeglas i begreppet känsliga perioder i litteraturen om färdighetsbildning (Cunha och Heckman 2008). Barns välmående på lång sikt kan bero på både vem som investerar tid i barnet (beroende på utbytbarhet mellan vårdgivare eller miljöer, se Blau och Currie 2006; Datta Gupta och Simonsen 2010), och när dessa olika investeringar görs.

En majoritet av barnen i västerländska samhällen kommer in i institutionsvård någon gång före grundskolan, med en tidpunkt som ofta sammanfaller med föräldrarnas återgång till arbete. Föräldrars val av hur länge de ska stanna hemma med sitt barn beror i hög grad på de politiska ramarna – särskilt på bestämmelserna om föräldraledighet. En växande litteratur studerar effekten på barns akademiska prestationer och kognitiva resultat, när man inför eller förlänger den betalda föräldraledigheten. Mycket mindre är känt om hur barns socioemotionella färdigheter påverkas av den tid då barnet uteslutande tas om hand av en förälder. Dessa färdigheter är avgörande faktorer för ett lyckligt, hälsosamt och rikt liv (Almlund et al. 2011; Bleidorn et al. 2021).”

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk – originalet

*Barn är olika och olika robusta. Förskolan i Sverige håller också en väldigt ojämn kvalitet. Över 300 förskolor i Sverige har inte en enda anställd förskollärare, utan drivs runt av outbildad personal och barnskötare. Larmen om att många förskolor har för stora barngrupper och för få personal har också duggat tätt i över 20 års tid. I många förskolor kan inte personalen prata svenska, eller barnen modersmål och i många förskolor pratar personalen dålig svenska. Tillbuden och olyckorna har också ökat kraftigt, vilket kan bero på de stora barngrupperna. Det gör att omsorg i institutionell vård är en osäkerhetsfaktor.

Läs också:

Länk till studien >>

Ökad psykisk ohälsa bland barn 

Så skadas barn av att separeras från föräldrarna

Sanningen om förskoleforskningen som makten döljer

Förskola före två års ålder kan skada ditt barn

DDR är förebilden till svensk familjepolitik

Ny studie visar att förskolebarn lär sig mindre och får fler beteendeproblem

Tid för barn är homo sapiens framgångsrecept

Förskola för de allra minsta. På gott och ont

About the author

Mamma till tre barn som arbetat för valfrihet i över 20 år och som aktivt arbetat för att stötta, inspirera och ge föräldrar modet att våga följa sin magkänsla.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *