Ny studie visar att förskola gör att barn lär sig mindre och får fler beteendeproblem

Nu visar en ny högkvalitativ och randomiserad studie från USA att barn till låginkomsttagare som deltog i förskoleverksamhet presterade betydligt sämre vid samtliga mätningar i skolan i sjätte klass, jämfört med barn som inte gått i förskola. De barn som till största delen fått tillbringa tid med sin egen familj visade sig dessutom bli lyckligare och lärde sig mer.

I den här nya studien testades kunskaperna i sjätte klass hos de barn som deltagit i Tennesses berömda förskoleprogram samt hos de barn av vilka en majoritet inte gått i förskola alls. De barn som till största delen enbart haft hemmaomsorg, överträffade vida förskolebarnen i läsning, matematik och naturvetenskap.

Studien är inte den enda i sitt slag eller den enda studien av god kvalitet som finner liknande negativa konsekvenser av deltagande i förskoleverksamhet, utan även andra studier visar samma sak. I Quebec i Kanada där man haft liknande program där barn skrivits in i förskola och där de deltagit i olika förskoleprogram, visar studier på förskolans effekt att barn i åldrarna noll till fem år drabbades av en betydande ökning av ångest, aggression, hyperaktivitet samt att de begick fler brott.

I USA har inskrivningen i förskola ökat kraftigt sedan 80-talet och ungefär två tredjedelar av alla fyraåringar går i förskola. Hälften av fyraåringarna går dock deltid. De statliga programmen i Tennesse: Voluntary Preschool-program (TN-VPK) har varit relativt tidskrävande vilket gjort att barn från socioekonomiskt utsatta grupper varit tvungna att gå minst 5,5 timme per dag i stora barngrupper med upp till 20 barn. Från tredje till sjätte klass dokumenterades endast negativa resultat för de som deltagit, och de negativa effekterna ökade med tiden.

I studien har man även jämfört förskolebarnens utveckling med de barn som haft hemmaomsorg och det som framkommit är att hemmaomsorg i familjen för fyraåringar är bättre än förskola. Barn som gått i förskola visade sig också ha långt fler beteendeproblem under sin skoltid, de hade sämre betyg, fler diagnoser och fler hade inlärningssvårigheter eller känslomässiga störningar, jämfört med barn som haft hemmaomsorg.

En av forskarna i studien nämner att många säkerligen är upprörda över resultaten men den här randomiserade och kontrollerade studien, som är den första i sitt slag, visar tydligt på negativa effekter av förskola.

I Sverige har dock all forskning som visar på negativa effekter av förskola stuvats undan och är inte kända för föräldrar. Sven Bremberg, ensamutredare på Folkhälsomyndigheten (tidigare Folkhälsoinstitutet) har istället under decennier matat ut olika sammanställningar av studier som sägs visa att förskolebarn får bättre skolresultat och får ett bättre psykisk välmående. De forskare som ansökt om anslag för att forska på förskolan effekt har fått avslag, men det finns en studie från 1974 som visar på förhöjda halter av stresshormonet kortisol hos dagisbarn. I Norge har man dock gjort flera studier som visar på liknande negativa effekter av förskola. (Se NTNU – Trygg innan tre).

Även tidigare statliga studier i USA på barn i förskoleåldern (där man tittat på effekten av omsorg från någon annan än barnets förälder) har upprepade gånger funnit att ju mer tid barnen tillbringade i någon form av barnomsorg utanför familjen, desto aggressivare och mer oregerliga visade de sig vara vid 4,5 års ålder och genom hela grundskolan. Förskolebarnen visade sig även vara mer impulsiva vid 15 års ålder och hade ett mer riskfyllt beteende, jämfört med barn som haft mindre omsorg utanför hemmet under sina första fem år av livet.

I Sverige där vi saknar forskning under de senaste snart 40 åren på vilken effekt förskola har på barn så röstades nyligen ett förslag igenom i riksdagen som innebär tvångsinskrivning (föräldrar kan dock skriva ut barnen igen än så länge) i närmaste förskola av: barn till nyanlända, barn i pedagogisk omsorg (familjedaghem) samt barn som ”anses ha behov av förskola”, det år barnen fyller tre år. Detta trots att de tidigare berömda studierna i Tennesse nu visat att inskrivning i förskola enbart har negativa effekter både på skolresultat, barnens utveckling och det psykisktavälmåendet.

Redan 2014 varnade professor Ulla Waldenström i boken Hur mår barnen i förskolan?, för att det saknas forskning i Sverige på vilken effekt förskola har på barn.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk – originalet

Fakta

Studien från Tennesse är sällsynt då den är randomiserad och kontrollerad studie av högsta kvalitet. En majoritet av alla studier av förskolans effekt är mindre rigorösa och har genomförts av de som förespråkar separationer mellan barn och föräldrar i storskalig omfattning. Totalt innefattar studien 2 990 barn.

I kontrollgruppen hade 63 procent hemmaomsorg under sina förskoleår. Resten gick i en blandning av statliga och privata förskolor och barnomsorg. Detta tyder på att de negativa effekterna av förskolan kan vara ännu starkare än vad denna studie indikerar, eftersom två femtedelar av kontrollgruppen exponerades för förskolemiljöer vid 4 års ålder.

Länk till studien >>

Läs också:


Pressmeddelande

Sammanställning över larmen om negativa effekter samt krisen i förskolan under två decennier

Professor: Problem med förskolan slätas över

Hemmet är den bästa platsen för förskolebarnen

Småbarnsföräldrar kan inte lösa integrationen

Många risker med långa dagar på förskola

Fler barn i förskola inte alltid det bästa för barnen

Forskare blundar för kunskap om barns behov

Här är forskningsförnekarna som styr vilken information föräldrar får ta del av

Anmärkningsvärt att Wold avfärdar forskning

Lite extra fakta

Sven Bremberg Folkhälsoinstitutet numera Folkhälsomyndigheten som I decennier endast delat gamla studier som enbart visar på positiva effekter av förskola, såg själv till att ta fram skolbaserade (även kallade manualbaserade program) som han sålde in till landets skolor. Program som skulle komma tillrätta med beteendeproblemen, dåligt psykisk mående samt dåliga skolresultat.

Alltså precis de negativa sidoeffekter man sett av förskola tog han fram program för och tjänade väldigt mycket pengar på. Program som han dessutom rekommenderade på Folkhälsmyndighetens sida. Det är tämligen anmärkningsvärt minst sagt.

Läs mer >>

About the author

Mamma till tre barn som arbetat för valfrihet i över 20 år och som aktivt arbetat för att stötta, inspirera och ge föräldrar modet att våga följa sin magkänsla.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *