Ny forskning om förskolan behövs

Foto: Kungsvinger KommuneNyligen gick Folkhälsomyndigheten ut med ett påstående att förskola är bra för barns psykiska hälsa och utveckling – och hänvisade till att de har gjort en sammanställning av aktuell forskning. En sammanställning som sägs bemöta den kritik som professor Ulla Waldenströms lyfte i sin bok ”Hur mår barnen i förskolan?” Hon tog upp det faktum att vi inte vet hur barnen mår i förskolan, eftersom det saknas forskning under de senaste 30 åren.

Tyvärr så handlar det inte om aktuell forskning i den sammanställning som Folkhälsomyndigheten och Sven Bremberg ligger bakom, utan det handlar om gamla studier som har paketerats om och sedan presenterats som en nyhet. Studierna bygger främst på undersökningar av barn som gick i förskola på 60-, 70- och 90-talet. Sedan jämförs bara dagisbarn (som det hette då) med barn som gått hos dagmamma. Av åtta studier är bara en svensk, övriga sju är från Danmark och Norge. Det gör att sammanställningen saknar relevans för vilken effekt dagens förskola, med stora barngrupper och få personal, har på barn i Sverige.
Läs mer >>

Läs också:
Professor: Problem med förskolan slätas över
Vi vet för lite om hur förskolan påverkar barn

Vikten av dålig underhållning

Läser i DN att föräldrar sätter sina barn på förskolan allt tidigare. En av de intervjuade föräldrarna säger att det har blivit så svårt att underhålla dottern på 1,5 år, det är bäst att hon får börja förskolan nu. Och jag tänker att vilka olika världar vi lever i, jag och den här mamman.
I min värld tycker barnet att det är jättespännande att laga mat, gå med återvinningen eller moppa golvet. En liten promenad över vägen för att plocka vitsippor i vår lilla skog blir ett stort äventyr. I min värld räcker det med att jag bara sitter på en stol i trädgården alltmedan Agnes skrider runt i sitt trädgårdsrike, vattnar alla blommor (utan vatten) med en liten vattenkanna och då och då matar mig med ekollon och löv. Nej förlåt, det var ju pannkakor och sylt.
Läs mer >>

Får ettåringar den närhet de behöver?

Foto: Janet McKnightFler barn börjar förskolan innan de fyllt två år. Helena Granström är skeptisk inför kvalitén på omvårdnaden.
Frågan är vilka förutsättningar som krävs för att en vuxen ska kunna erbjuda ett barn känslomässigt engagerad omvårdnad. Förmodligen underlättar det inte att ha ytterligare fyra ett- eller tvååringar att se efter, som i politikernas sällan realiserade utopi på tio barn och två vuxna i småbarnens grupper. Skolinspektionen granskade år 2015 situationen för de minsta barnen, och kunde konstatera att de på en femtedel av förskolorna inte gavs tillräcklig uppmärksamhet. Personalens lyhördhet för barnens behov bedömdes som otillfredsställande, och i vissa fall ”bestod kommunikationen med de yngsta barnen av tillsägelser och förmaningar”, en problematik direkt relaterad till barngruppens storlek.

Läs mer >>