Förskoleplikt handlar inte om barnen – utan om EU:s mål att få fler kvinnor i arbete

Fler barn i förskolan, från allt tidigare ålder och med allt längre dagar, har aldrig handlat om vad som är bäst för barnen. Redan 2002 enades EU:s medlemsländer om att “undanröja hinder för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden” och satte som mål att senast 2010 skulle minst 33 procent av alla barn under tre år, och 90 procent av alla barn från tre års ålder, gå i förskola. Nytt mål är ännu fler och ännu yngre barn i förskolan fram till 2030.

Våren 2024 gav regeringen via Arbetsmarknadsdepartementet Gulan Avci (L), i uppdrag att se hur förskolan skulle kunna förbättra integrationen. I april kom hennes förslag om att göra förskolan obligatorisk och avgiftsfri från tre års ålder – med 30 timmars skolplikt i veckan.

Men varför lägga ett förslag om förskoleplikt från tre år när man i Sverige inte forskat på förskolans effekt de senaste 40 åren? När över 300 förskolor saknar förskollärare, personalen tillhör Sveriges sjukaste yrkeskår, utbildningarna till förskollärare gapar tomma och många lämnar yrket?

Därför att det aldrig handlat om vad som är bra för barnen, eller om deras behov eller rättigheter till en trygg barndom. Det har enbart varit en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att nå EU:s mål att få ut fler kvinnor i arbete. Barnen har enbart varit ett hinder som skulle ”undanröjas”.

EU:s mål att undanröja hinder för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden

2002 enades EU:s medlemsländer om ”undanröja hinder för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden”. Det innebar att de för att nå det övergripande målet satte upp ett mål om att minst 33 procent av alla barn under tre år och minst 90 procent av alla treåringar skulle gå i förskola senast 2010. Allt för att kunna frigöra fler kvinnor allt tidigare som arbetskraft.

Vi är på väg mot ett statligt övertagande av barnen från tre års ålder, även om Gulan Avci, L nyligen har backat något från förslaget om skolplikt 30 timmar för alla, genom att antyda att det enbart ska gälla 30 timmar i  invandrartäta områden och i övriga områden 15 timmar, med visst utrymme för flexibilitet för föräldrar att låta barnen ta ledigt.

Föräldrar skräms med att barn som har färre timmar i förskola riskerar att bli kriminella

Föräldrars ska dock inte låta sig luras för redan nu ser vi hur rätten till flexibilitet kring närvarotider är starkt hotad genom ökade krav på att små barn ska ha allt längre vistelsetider i förskolan. I Tyresö kommun gick man till och med ut på sin hemsida och i brev till föräldrar och påstod att barn som går mindre tid i förskolan riskerar att bli hemmasittare, kriminella och drogmissbrukare. Det är en absurd skrämselpropaganda, utan vetenskapligt stöd.

Det egentliga målet om varför fler barn ska in i förskolan verkar varken forskare eller journalister ha kännedom om, utan det är något som Hemmaföräldrars nätverk hittat genom att gräva lite djupare.  Så istället för att vi fått kännedom om det egentliga EU-målet, har vi i åratal fått höra att förskolan är nödvändig för barns utveckling. Ett märkligt påstående med tanke på att vi inte sett några positiva resultat av att alltfler barn går i förskola.

En förskoleverksamhet med dålig arbetsmiljö och många brister

Bristen på positiva resultat beror på att vi i Sverige inte forskat under 40 år på vilken effekt förskolan faktiskt har på barn, så därför utvärderas och förbättras verksamheten inte då man valt att inte identifiera brister och genomföra förbättringar. Pedagogerna i förskolan har också en tuff arbetsmiljö, som ett resultat av det saknas det idag förskollärare i över 300 förskolor, personalen tillhör Sveriges sjukaste yrkeskår, utbildningarna till förskollärare gapar tomma och många lämnar yrket. Men barnen ska tydligen tvingas in i verksamheten…

Nu har EU höjt ambitionerna ytterligare och senast 2030 ska 45 procent av alla barn under tre år och 96 procent av alla treåringar gå i förskola. Det är i dagsläget upp till medlemsländerna själva att avgöra om de vill göra förskolan obligatorisk.

Tre länder har redan nått målet eller är nära:

• Frankrike, där förskolan är obligatorisk från tre års ålder.
• Tyskland, som erbjuder avgiftsfri förskola i många delstater.
• Sverige, som införde “allmän förskola” från tre år med 15 avgiftsfria timmar per vecka och 2023 införde uppsökarenheter som aktivt kontaktar föräldrar som valt hemmaomsorg och pedagogisk omsorg (dagmamma), för att få dem att lämna barnen till förskolan istället det år barnet fyller tre år.

Även om EU tagit fram olika kvalitetsindikatorer för sitt mål att få in fler barn i förskolan, så bygger dessa indikatorer på ett skolifierat synsätt med fokus på digitala lärmiljöer. Forskning om anknytning, utvecklingspsykologi och neurobiologi – som grund för kvalitet i förskolan lyser med sin frånvaro.

Sätt barnens välmående först och satsa istället på riktade insatser för integrationsproblemen

Det är dags att sluta lura föräldrar och börja sätta barnens verkliga behov först – och sluta blanda in arbetsmarknadspolitiska mål och produktivitetskrav när vi pratar om små barn. Alla barn har rätt till en trygg och bra barndom som bygger på deras faktiska behov. För att säkerställa detta behövs många olika barnomsorgsalternativ som förskola, pedagogisk omsorg och hemmaomsorg.

Integrationsproblemen går inte att lösa genom att tvinga in alla barn i förskolan. Det behövs istället riktade insatser som till exempel Solnamodellen där varje person som står utanför arbetsmarknaden och behöver komma in får ett skräddarsytt stöd genom samarbete mellan Socialtjänst, Kompetensnämnd, Försäkringskassa, olika utbildningsaktörer och näringslivet i staden.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Rektor kopplar frånvaro i förskolan till kriminalitet

EU:s mål att få fler barn i förskola fram till 2030

Early Childhood Education and Care in Europe