Barn tränar inte sitt immunförsvar i förskolan – de riskerar att drabbas av astma och allergier
Det finns en utbredd vanföreställning att det är bra att små barn mellan ett till tre år går i förskola för ”då bygger de upp sitt immunförsvar”. Tyvärr innebär det istället ett stort lidande för barnen och även många risker för men i framtiden. Per Kågeson skriver i sin bok ”Tid för barn”:
”Enligt den medicinska expertisen är barnens immunförsvar som sämst mellan ett och tre års ålder, det vill säga under den period då det medfödda skyddet börjat avklinga och det egna immunförsvaret fortfarande är svagt. Barnrapporten från Stockholms läns landsting (1998) visar att barn i åldern 1–2 år i genomsnitt är förkylda 50 dagar per år. Fyraåringar är bara förkylda hälften så många dagar. Risken för öroninflammation är störst mellan 6 och 18 månaders ålder men fortsätter att vara hög upp till fyra års ålder.
Det finns många belägg för att frekvensen av infektionssjukdomar är högre hos förskolebarn än hos hemmabarn. Skillnaden är enligt Barnrapporten stor upp till cirka tre års ålder. Detta bekräftas av en studie utförd vid Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus i Göteborg. Förskolebarnen i undersökningen var förkylda 8–12 gånger per år, hemmabarnen 2–4 gånger. Barn hos dagbarnvårdare hamnade ungefär mitt emellan. Enligt en studie av 800 småbarnsfamiljer i tre landsting var förskolebarnen sjuka en av tre dagar men bara hemma under en fjärdedel av sjukdomstiden.
En finsk studie visar att vätska i mellanörat är tre gånger vanligare hos förskolebarn än hos övriga barn. Barnen drabbas även av fler mag- och tarminfektioner under de första åren. Forskning utförd vid Lunds Universitet på barn som till följd av återkommande öroninflammationer drabbats av vätska i mellanörat under längre perioder visar att flertalet av dem sju år senare fortfarande hade besvär med tryckförändringar vid flygning och dykning. De hörde också sämre än förväntat.
Barnomsorg i grupp utgör alltså en riskfaktor.
I en studie vid Henry Ford Hospital i Chicago, följde forskare 448 nyfödda barn till dess de fyllt sju år. Hälften av barnen hade fått antibiotika före sex månaders ålder, hälften av dessa hade i sin tur medicinerats vid mer än ett tillfälle. Forskarna fann att risken för allergi och astma var 1,5 respektive 2,5 gånger större för barn som före sju års ålder fått antibiotika vid minst ett tillfälle än för dem som inte medicinerats med antibiotikum.
Mest oroande var att risken för astma och allergier ökade med antalet antibiotikakurer. Det visade sig dessutom att användning av preparat med ett brett spektrum (till exempel olika typer av kombinationsmedel) medförde större risk än preparat med ett snävare spektrum.
De ansvariga forskarnas förklaring av resultaten är att antibiotikan påverkar den känsliga bakteriefloran i tarmen, vilket försämrar barnens immunförsvar och ökar risken att de drabbas av allergier.
Eftersom förskolebarn drabbas av infektionssjukdomar i betydligt högre grad än hemmabarnen, får man anta att de också får fler antibiotikakurer. Detta talar för att tidig förskolevistelse ökar sannolikheten för allergier.”
En holländsk studie berättar också om hur felinformerade föräldrar blivit under decennier i Sverige när de fått höra att ”om barn tidigt utsätts för olika infektioner blir de bättre skyddade mot allergier”. I själva verket visar studien att barnen som gick på förskola och som hade äldre syskon löpte mer än en fyrdubbel risk att drabbas av återkommande infektionssjukdomar i bröstet och fördubblad risk att få pipande andning i unga år, utan några uppenbara tecken på att de skulle vara skyddade mot allergier senare i livet.
Infektionerna kan därför orsaka mer skada än nytta – i motsats till den allmänna uppfattningen, framhöll författarna bakom studien för American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine.
– Att börja på förskola tidigt verkar snarare innebära att förekomsten av luftvägssjukdomar förskjuts längre ner i åldrarna då det är mer problematiskt att drabbas av dem än när barnet blivit äldre.
Vi vet också från studier att förskolebarn riskerar att drabbas av både höga och låga nivåer av kortisol (stresshormoner), något som också kan ge problem. Höga kortisolnivåerna kan störa immunförsvaret och göra individen mer infektionskänslig. Om barnet får väldigt stora påslag av kortisol finns risken att kortisolreceptorerna stängs av. Det är en slags försvarsmekanism som är skadlig. Barn med låga kortisolnivåer kan vara disponerade för att få psykosomatiska bekymmer som kronisk trötthet, astma, allergier.
Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk – originalet
Läs också:
Antibiotika till små barn ökar risken för astma och allergier
