Förskola kan ge fler beteendeproblem visar ny studie i USA

Skärmdump från tidning

I tidningen The Economist lyfter man nu en ny studie som visar på risken för ökade beteendeproblem samt små eller inga effekter alls av att erbjuda förskola och olika riktade program till barn i socialt utsatta områden innan skolstart. Viktig studie att känna till nu när socialdemokraterna lägger fram ett förslag om att tvångsinskriva ALLA barn i förskolan det år de fyller två, med hänvisning till att barn till nyanlända behöver förskola för att lära sig svenska.

Artikel från The Economist. Översättning: Madeleine Lidman

En ny studie visar att förskola kan vara skadlig för barn. Men bilden kanske inte är så dyster som den verkar

Gratis, allmän förskola för tre- och fyraåringar är en nyckelkomponent i demokraternas politik. Förespråkare säger att förskoledeltagande, eller ”pre-k”- utbildningd (pre kindergarten) kan vara utvecklande för barn, särskilt för de från sämre levnadsförhållanden. En ny studie verkar dock motsäga detta. Den fann att barn som deltog i ett pre-k-program i Tennessee faktiskt fick sämre poäng inom en rad områden som utbildning och beteende. Något som kan bero på att programmen inte längre håller så hög kvalitet och att den allmänna utbildningen i sig förbättrats.

Studier från 1960- och 70-talen visade på att pre-k förbättrade resultaten för fattiga barn. Ett slående exempel var de som var inskrivna i ”the Perry Preschool Project”, som riktade sig till afroamerikanska barn från låginkomstfamiljer, som vid fem års ålder hade mer än dubbelt så stor chans att ha en IQ över 90. Som vuxna begick de färre brott och tjänade mer pengar. För varje spenderad dollar genererade programmet nästan $13 i ekonomisk avkastning.

Nyare resultat är dock mycket mer nyanserade. En metaanalys av 22 experiment utförda mellan 1960 och 2016 visar att barn som var inskrivna i förskola var mindre benägna att behöva specialundervisning, eller behöva gå om en årskurs och så gick de ut gymnasiet med högre betyg. Men förbättringarna var små. En studie publicerad 2021 av programmen i Boston fann att det i tonåren inte påverkade deras provresultat om de gått i förskola, men att fler tog gymnasieexamen och gick på högskola.

Den nya studien komplicerar bilden ytterligare. Forskare vid Vanderbilt University följde nästan 3 000 barn från Tennesse som kom från sämre levnadsförhållanden, av vilka några slumpmässigt tilldelades platser i ett gratis pre-k-utbildningsprogram. Liksom tidigare studier fann de att pre-k gjorde barnen bättre förberedda för förskolan. Men fördelarna slutade där. Mellan tredje och sjätte klass gick det sämre på standardiserade prov för de barn som gått i förskola, de hade sämre närvaro i skolan, drabbades av fler disciplinöverträdelser och behövde mer specialundervisning.

Effekterna var dock små. De största skillnaderna syntes i sjätte klass, där poängen i läsning och matematik var mellan 1 % och 4 % lägre än för de barn som inte fått plats i programmen. Om man jämför med tidigare studier är denna skillnad blygsam.

Att mäta effekten av pre-k är svårt. Många av effekterna visar sig inte förrän senare i livet. Och effekten av enskilda program blir svårare att isolera. I Tennessee-studien ingick 18 % av barnen i kontrollgruppen Head Start, ett program som erbjuder tidig utbildning, kost och hälsovård till barn från låginkomstfamiljer. Ytterligare 16 % gick på privata daghem. Föräldraskapet har också förändrats mycket sedan 1960-talet: föräldrar är mer praktiska och resurserna för hemundervisning har förbättrats avsevärt.

Kvaliteten på pre-kdd kan också ha försämrats. Programmen har utökats. Lärar-studentkvoten i Tennessee var dubbelt så hög som i Perry-projektet. Och Amerika har de tredje lägsta utgifterna för förskoleutbildning bland 36 mestadels rika OECD-länder.

Även om pre-k-programmen bara är lika bra som alternativen så hjälper de på andra sätt. De ser till att föräldrarna kan återgå till arbetet. Ett antal tidningar har funnit att de ekonomiska fördelarna med barnomsorg, eller pre-k-program vida överstiger kostnaderna.

Fakta

Pre-kindergarten (även kallat Pre-K eller PK ) är ett frivilligt klassrumsbaserat förskoleprogram för barn under fem år. Detta försöker förbereda barn (särskilt missgynnade barn) för att lyckas i skolan.

En studie från 2018 i Journal of Public Economics fann i Italien att fördagis ”ökade mödrars deltagande på arbetsmarknaden och sänkte reservationslönen för de arbetslösa, vilket ökade deras sannolikhet att hitta ett jobb” men ”inte påverkade barns kognitiva utveckling, oavsett familjebakgrund.”

Regeringens förslag i Sverige om tvångsinskrivning av alla barn i förskola

Regeringen lägger i juli 2022 fram förslaget om tvångsinskrivning av alla tvååringar i närmaste förskola, oavsett om de har en välfungerande hemmaomsorg eller pedagogisk omsorg (familjedaghem och flerfamiljssystem). I ett första läge ska föräldrar kunna skriva ut sina barn igen, men risken är att många missar den detaljen. Man hänvisar ofta till gamla utländska studier där en förskola av hög kvalitet sägs ha god påverkan på barn från socioekonomiskt utsatta områden. Syftet med tvångsinskrivningen av alla barn sägs vara att barn till nyanlända ska lära sig svenska.

Men det finns flera saker att anmärka på den här storskaliga lösningen med ett tvång för alla tvååringar.

1. Håller verkligen alla förskolor hög kvalitet? Svar: Nej. Över 300 förskolor har inte en enda förskollärare anställd. De har inte ens en förskollärare som leder arbetet på distans. Många förskolor har personal som pratar dålig svenska, eller som inte pratar svenska alls, eller barnens modersmål.

2. Vi har inte forskat om förskolans effekt på barn i Sverige under de senaste 40 åren, det enda vi vet är att i samma takt som allt fler barn gått i förskola har skolresultaten sjunkit (OECD Pisa) – även sedan man justerat för socioekonomiska faktorer och invandrarbakgrund. Även den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar har ökat under samma period.

3. Enligt Jay Belskys forskning finns det ett samband mellan långa vistelsetider tidigt i barnomsorg utanför hemmet – och beteendeproblem i tidig skolålder (Belsky m fl 2007). Nyligen gjorda studier visar samma sak.

Även den största studien som gjorts på över 1 000 barn i USA – NICHD-studien visar att förskola ger fler beteendeproblem. Den visar att barn som gått i förskola är mer aggressiva och att det är direkt kopplat till vistelsetiden. Ju längre dagar i förskola – desto aggressivare barn. Studier visar dddddatt barn som gått i förskola har ett litet kognitivt försprång när de börjar skolan, men att det är helt utraderat när barnen är tolv år. Kvar finns då bara aggressiviteten hos de barn som haft gruppbaserad omsorg.

Forskarna drar slutsatsen att det tycks vara något speciellt med gruppbaserad omsorg. Det är inte fråga om sämre vårdkvalitet, forskarna har tagit hänsyn till den aspekten. Inte heller är det föräldrarna som är orsaken. Stressade och uttröttade föräldrar som hämtar upp barnen på väg från arbetet skulle ju kunna ha en påverkan – men undersökningen har tagit hänsyn även till den möjligheten.

Ta-för-sig-inställning

Enligt NICHD-forskarna finns det då två möjliga förklaringar kvar till de negativa effekterna av omsorg utanför hemmet, även om de anser att båda kräver fortsatt forskning. För det första kan det handla om den gruppdynamik som uppkommer när små barn ska vara tillsammans – en sorts stridslysten ta-för-sig-inställning, som om den inte bemöts korrekt resulterar i större aggressivitet under hela barndomen. En annan möjlighet är att gruppbaserad omvårdnad i sig är stressande, så att barnens kortisolnivå blir högre. Något som den stressforskning som finns ger stöd för, där studier visar att förskolebarn har förhöjda nivåer av stresshormoner jämfört med barn som har hemmaomsorg.

4. Det kommer alltfler studier som visar på beteendeproblem för de barn som hamnar i olika åtgärder som syftar till att de ska gå i förskola, vilket ställer frågan om man inte borde se på andra lösningar för att stötta familjer, som till exempel riktade åtgärder till föräldrar och barn med stöd via till exempel öppna förskolan.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också: Studien i The Economist

About the author

Mamma till tre barn som arbetat för valfrihet i över 20 år och som aktivt arbetat för att stötta, inspirera och ge föräldrar modet att våga följa sin magkänsla.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.