Foto: Pixabay
Flera kommuner går nu ut och vädjar till föräldrar som är föräldralediga eller arbetslösa, att inte lämna barnen i förskolan under jullovet när stora delar av personalen är sjuka och några få ska klara av arbetet när det inte går att få fram vikarier. ”Vad då, jag betalar faktiskt för platsen”, säger en del föräldrar och glömmer hur starkt subventionerad en förskoleplats är. Om den faktiska kostnaden är cirka 12 000 kronor per månad och barn, så betalar föräldern bara en bråkdel.
Foto: Pixabay
Vad är egentligen en förälders viktigaste uppgift? Jag skulle vilja säga att det är att ge sina barn den inre arbetsmodell som gör att de klarar livets utmaningar. Att ge dem all den närhet, kärlek, goda omsorg, trygga anknytning och sociala samspel som de har rätt till och som de behöver. Men det är ett undervärderat arbete som vi tror att vi lättvindigt kan leja bort och som därför inte räknas som viktigt i dagens samhälle.
Läs mer
Larmrapport efter larmrapport om att förskolan har problem att klara sitt uppdrag. Rätt förutsättningar verkar saknas. Men ändå handlar de mest intensiva diskussionerna om huruvida det heter dagis eller förskola. Dagis nedvärderas något enormt, men vad säger att dagis hade en sämre verksamhet än dagens förskola?
Claudia Galli Concha säger ifrån:
Den vanligaste frågan när jag berättar att jag har mina barn hemma är
-Varför då? När jag har svarat på det så kommer nästa fråga som 8 gånger av 10 är -Men hur tänker du kring deras sociala förmåga? Det är ju jätteviktigt att dom lär sig sociala koder?
Det är inte lätt att försöka förändra och förbättra. Nu är jag en vanlig liten mamma, utan ekonomiska resurser, utan en stor och stark organisation bakom mig, eller en mängd höjdare som stöttar mig. Det är bara jag och mina små gräsrötter. Vi tillsammans, alla dessa små vanliga människor som vill att saker ska bli bättre för våra barn och för oss föräldrar. Efter 16 års ideellt arbete, där jag inte tjänat en krona på att hjälpa, stötta och inspirera människor att våga ge sina barn tid och där jag samtidigt försökt förbättra för ALLA barn – så förstår fortfarande inte en del tanken bakom mitt engagemang.
Varje artikel jag skriver för att lyfta problem och försöka hitta lösningar, väcker tyvärr också en enorm ilska hos de som är vana vid att hålla varandra om ryggen och tillsammans påtala hur fint tyget är i Kejsarens nya kläder. De blir inte glada när det kommer någon och säger att Kejsaren inte har några kläder … om vi säger så. De ser inte några fördelar med att lyfta problem, vända och vrida på dem, bolla med tankar och idéer och hitta lösningar. Nej, INGEN får prata om problemen – vi ska prata om pedagogiken i förskolan och alla kul saker det går att göra med barnen. Ingenting annat!
Fokus blir då för att undvika problemformuleringar och prata lösningar – att flytta fokus och smutskasta mig som person.