Gammal forskning från 60- och 70-talet grunden för alla påståenden om förskolans positiva effekter

Sven Bremberg, verksam vid Folkhälsomyndigheten, hävdade i decennier som ensamutredare att det är bra för alla små barn att vara borta från föräldrarna och i stället vistas i förskola långa dagar i förskolan. För att stärka sin tes var hans signum att plocka ihop gammal svensk forskning främst från 60- och 70-talet samt gamla utländska studier.

De felaktigheter som fått störst fäste är från år 2017: ”Förskolans påverkan på barns hälsa – en genomgång av den vetenskapliga litteraturen”. Dessa felaktigheter ligger fortfarande till grund för i princip alla uttalanden som görs som handlar om förskolans påstådda positiva fördelar och sprids fortfarande som en sanning. Inte någon journalist har under alla år orkat eller kanske haft viljan att gräva lite djupare, men det har Hemmaföräldrars nätverk.

Långa vistelsetider skadligt

Enligt Sven Bremberg ska också utländsk forskning av Jay Belsky visa att förskola främjar barns intellektuella och emotionella utveckling. Men han glömmer att nämna att Belskys forskning också visar ett samband mellan långa vistelsetider tidigt i barnomsorg utanför hemmet – och beteendeproblem i tidig skolålder (Belsky m fl 2007).

Samma sak visar den största studien som gjorts på över 1 000 barn i USA – NICHD-studien. Den visar att barn som gått i förskola är mer aggressiva och att det är direkt kopplat till vistelsetiden. Ju längre dagar i förskola – desto aggressivare barn. Studien visar att barn som gått i förskola har ett litet kognitivt försprång om de gått i en förskola av hög kvalitet när de börjar skolan, men att det är helt utraderat när barnen är tolv år. Kvar finns då bara aggressiviteten hos de barn som haft gruppbaserad omsorg.

Forskarna drar slutsatsen att det tycks vara något speciellt med gruppbaserad omsorg. Det är inte fråga om sämre vårdkvalitet, forskarna har tagit hänsyn till den aspekten. Inte heller är det föräldrarna som är orsaken. Stressade och uttröttade föräldrar som hämtar upp barnen på väg från arbetet skulle ju kunna ha en påverkan – men undersökningen har tagit hänsyn även till den möjligheten.

Ta-för-sig-inställning
Enligt NICHD-forskarna finns det då två möjliga förklaringar kvar till de negativa effekterna av omsorg utanför hemmet. För det första kan det handla om den gruppdynamik som uppkommer när små barn ska vara tillsammans – en sorts stridslysten ta-för-sig-inställning, som om den inte bemöts korrekt resulterar i större aggressivitet under hela barndomen. En annan möjlighet är att gruppbaserad omvårdnad i sig är stressande, så att barnens kortisolnivå blir högre. Något som den stressforskning som finns ger stöd för.

1974 genomförde Marianne Cederblad, professor emeritus, avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet en studie av dagisbarn där barnens kortisolnivåer i urinen mättes. Samtliga dagisbarn visade på förhöjda halter av kortisol. Även den amerikanska forskaren Andrea Dettling använde sig av kortisolmätningar för att avläsa vilken effekt detta hade på stressresponsen. Hon studerade barn i tre- fyraårsåldern i förskolan, som var åtskilda från sin närmaste anknytningsperson hela dagarna.

Separation stressar
Hon fick också belägg för att separationen från den primära anknytningspersonen var stressande. Det behövde inte vara så att barnen såg stressade ut eller uppträdde som om de var stressade, men deras stressrespons var aktiverad och deras kortisolnivåer steg under dagen, i synnerhet för de barn som var mindre socialt begåvade. På eftermiddagen hade de extra höga kortisolnivåer – alltså vid en tid på dagen då de normalt sett var minskande hos barn som var hemma med en förälder.

Det finns starka samband mellan höga kortisolnivåer och många känslomässiga störningar. Det kan handla om depressioner, ångest och självmordstendenser i vuxen ålder, såväl som ätstörningar, alkoholism eller sjuklig övervikt, enligt Sue Gerhardt, psykoterapeut med psykodynamisk inriktning, författare till boken ”Kärlekens roll” – hur känslomässig närhet formar barnets hjärna.

Många risker
Väger man in den kunskap som finns i dag inom anknytningsteori, neurovetenskap och utvecklingspsykologi – om vad små barn behöver – så är det tydligt att det finns många risker med att separera små barn från föräldrarna, långa dagar.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk

Läs också:

Sven Brembergs sammanställning av gammal och utländsk forskning