Därför kan förskola skada anknytningen

Vistelse i förskolan kan störa anknytningen om den sker under omständigheter där barnets behov av trygghet, närhet och känslomässig närhet inte uppfylls tillräckligt väl. Anknytningsforskningen betonar att små barn behöver en eller flera stabila vårdare som de känner sig trygga med för att utveckla en stark och trygg anknytning. Om vistelse i förskola innebär frekventa separationer från föräldrar, eller andra anknytningspersoner innan barnet är redo för det, kan det leda till att barnet känner sig otryggt och stressat.

Ett barn som inte får sitt anknytningsbehov tillgodosett, kommer ständigt söka trygghet, även som vuxen. Detta kan påverka deras självkänsla och förmåga att bygga och behålla relationer. Ibland kan de ha svårare att reglera känslor och hantera stress, eftersom deras energi går åt till att försöka uppnå den grundläggande tryggheten som saknades i tidig ålder.

Några orsaker till varför förskola kan påverka anknytningen negativt:

1. För tidiga separationer: Om barnet börjar i förskolan innan det har hunnit utveckla en trygg anknytning till föräldern kan separationen kännas överväldigande, vilket kan skapa otrygghet.
2. Brist på individuell uppmärksamhet: I en förskola där personalen ansvarar för många barn samtidigt, kan inte barnet få den närhet och uppmärksamhet som behövs för att det ska känna sig tryggt och bekräftat.
3. För många relationer: Om det är hög personalomsättning, eller olika personer som tar hand om barnet hela tiden på grund av många vikarier eller för att personalen roterar mellan avdelningarna –  kan det försvåra möjligheten att bilda nära relationer med vårdgivarna i förskolan.
4. Långa dagar borta från den primära vårdgivaren: Långa dagar i förskolan kan göra att barnet känner sig distanserat från sina föräldrar, särskilt om barnet är väldigt litet.

Otrygg anknytning som barn kan bidra till psykisk ohälsa som vuxen i form av:

1. Ångest och oro
   Ängslig/ambivalent anknytning kan vara kopplad till en kronisk oro och ångest, särskilt i relationer. Personer med denna anknytningstyp kan känna sig osäkra på andras tillgivenhet, vilket leder till ständiga tvivel och en rädsla för att bli avvisade. Detta kan utvecklas till generaliserad ångest eller social ångest. (Läs mer >>)
2. Depression
   En otrygg anknytning kan bidra till en känsla av att vara värdelös. Undvikande anknytning kan leda till isolering, vilket i sin tur ökar risken för depression eftersom personen ofta känner sig ensam, oälskad eller distanserad från andra.
   Ambivalent anknytning kan också öka risken för depression, särskilt vid känslor av övergivenhet eller brist på stabilitet i relationer. (Läs mer >>)
3. Posttraumatisk stress
   Om anknytningsrelaterade trauman, som känslomässig försummelse eller övergrepp i barndomen (som att råka ut för övergrepp i förskolan med mera), inte bearbetas, kan det leda till komplex posttraumatisk stress (C-PTSD). Personer med otrygg anknytning kan ha svårt att reglera känslor eller att hantera påträngande tankar om sina trauman. (Läs mer >>)
4. Borderline personlighetsstörning (BPD)
   Otrygg anknytning, särskilt när den kombineras med barndomstrauma, är ofta förknippad med utvecklingen av borderline personlighetsstörning. Symptomen kan vara: intensiva känslomässiga humörsvängningar, rädsla för att bli övergiven och impulsivt beteende, vilket reflekterar ett djupt rotat behov av trygghet och samtidigt en oförmåga att hantera närhet och avstånd i relationer. (Läs mer >>)
5. Social fobi
   Otrygg anknytning kan också öka risken för social fobi, där personen undviker sociala situationer av rädsla för avvisning eller negativ bedömning. Undvikande anknytning kan särskilt leda till att individen har svårt att känna sig bekväm eller trygg i sociala sammanhang, vilket kan förvärra saker som social ångest. (Läs mer >>)
6. Ätstörningar
   Otrygg anknytning kan ibland leda till ätstörningar, särskilt när en person har svårt att hantera sina känslor eller använder mat som ett sätt att kontrollera sin omgivning eller sina känslor. Det kan vara ett sätt att försöka få kontroll över något i livet när relationer eller känslan inombords känns kaotisk och osäker. (Läs mer >>)
7. Svårigheter med självreglering
   Personer med otrygg anknytning kan ha svårt att reglera sina känslor och impulser. Detta kan leda till utbrott av ilska, självskadebeteenden, eller riskfyllda handlingar som ett sätt att hantera överväldigande känslor. (Läs mer >>)
8. Problem med tillit
   Otrygg anknytning kan leda till att individen har svårt att lita på andra, vilket kan skapa en konstant känsla av misstro och paranoia. Detta kan utvecklas till relationella problem som påverkar personens förmåga att skapa och upprätthålla relationer, vilket kan leda till känslomässig isolering och nedstämdhet. (Läs mer >>)

De första åren i ett barns liv är så känsliga. Vi vet från forskning vad små barn behöver. Vi vet också från forskning vad som händer när små barn inte får det de behöver. Ändå fortsätter vi acceptera en politik som styr föräldrar att lämna bort sina små barn så tidigt som möjligt, till en miljö som inte alls är anpassad efter små barns behov. Små bebisar ses idag som små elever redan från ett års ålder, redo att lämnas till en (för)skola och undervisas av lärare.

Det kanske var därför som så många föräldrar bara lämnade sina små barn nyligen till en förskola där en ensam vikarie satt  ensam ansvarig för tre avdelningar och 40 barn. De flesta bara lämnade sina barn och hastade vidare till jobbet, utan att fundera över om en vikarie kan klara av 40 barn samtidigt. Några föräldrar reagerade till slut och bestämde sig för att vara kvar och hjälpa till. Men när det onormala har blivit normalt får naturligtvis stora konsekvenser för barns hälsa, något vi ser i statistiken över den ständigt ökande psykiska ohälsan i Sverige.

Vi måste börja få upp fakta på bordet kring små barns behov, som en motvikt till all felaktig förskolepropaganda som sprids, annars kommer den här negativa utvecklingen med ständigt ökande psykisk ohälsa hos barn bara fortsätta.

Madeleine Lidman
Hemmaföräldrars nätverk – originalet

Läs också:

Personalbrist på förskola – då tvingades föräldrar hoppa in

Sanningen om förskolan

Förskolebarn som går långa dagar är mer stressade

Children’s elevated cortisol levels at daycare

Högre kortisolnivåer är associerat med sämre exekutiv funktion hos förskolebarn

Transition to Kindergarten: Negative Associations between the Emotional Availability in Mother–Child Relationships and Elevated Cortisol Levels

En majoritet av förskolebarnen hade förhöjda kortisolnivåer, 40% av barnen var stressade

Forskning visar att individer med ätstörningar ofta uppvisar högre nivåer av anknytningsosäkerhet

Otrygg anknytning och borderline

Så påverkas den som utsatts för övergrepp

Otrygg anknytning och ätstörning

Otrygg anknytning och social fobi

Otrygg anknytning och självreglering

Otrygg anknytning och problem med tillit