Utvärdering av familjenätverk i Uppsala

Utvärderingsenheten har på uppdrag av Kontoret för barn ungdom och arbtesmarknad utvärderat familjenätverk, som funnits på försök sedan februari 2005. (Bilaga)

Syftet med familjenätverk är att

”att ge familjerna ett alternativ utöver det som kommunen är skyldig att tillhandahålla och

att erbjuda ett alternativ för de minsta barnen att vistas i en liten grupp samt

Verksamheten är ett komplement till ordinarie barnomsorg och bygger på att en förälder tar hand om barn från annan familj, eller att föräldrarna turas om att ta hand om varandras barn. Familjerna har ömsesidigt valt vem de ska samarbeta med. Detta komplement erbjuds från ett års ålder till juli månad det år barnet fyller tre år.

Utvärderingen syftade till att ta reda på upplevelser av och uppfattningar om familjenätverk hos föräldrar som har eller har haft barn placerade i sådana. Utvärderingen syftade även till att jämföra kommunens kostnader för familjenätverk med kommunens alternativkostnad.

Utvärderingens resultat bygger på intervjuer med 26 hushåll som har eller har haft barn inskrivna i familjenätverk samt på kostnadsjämförelser mellan familjenätverk, förskola och familjedaghem.

De flesta som deltagit i nätverken har fått kännedom om möjligheten att starta familjenätverk via bekanta. Om verksamheten skulle permanentas och information skulle gå ut till alla småbarnsfamiljer skulle antagligen gruppsammansättningen vara annorlunda. Ett par familjer har valt familjenätverk efter att de fått besked om att en förskoleplats ej har kunnat erbjudas.

Utvärderingens resultat bedöms utifrån nämndens intentioner med verksamheten, det vill säga;

· att ge familjerna ett alternativ utöver det som kommunen är skyldig att tillhandahålla,

· att erbjuda ett alternativ för de minsta barnen att vistas i en liten grupp samt

- Barnkonventionen i Uppsala kommun: ”1. Principen om likvärdiga villkor i barnets bästa skall genomsyra verksamhet och beslutsstruktur.” ”3.Barnets rätt till utveckling och trygghet skall tillgodoses. Målet med Uppsala kommuns verksamheter för barn och unga är att de skall utformas så att varje barn ges möjligheter att utvecklas i sin egen takt och utifrån barnets egna förutsättningar.”

- Jämställdhetspolicy. ”Vision … Kvinnor och män har i praktiken samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.” En jämnare fördelning mellan könen i frånvaron från yrkeslivet p.g.a. omsorg om barn anses vara en förutsättning för att kvinnors ställning i arbetslivet ska bli jämställt med männens.

- Integrationspolicy. ”Det ska finnas miljöer och aktiviteter som stimulerar till positiv utveckling, som innebär att olika individer och kulturer möts.”

Resultat och slutsatser av utvärderingen

Föräldrarnas perspektiv

Intervjuerna visar att samtliga föräldrar är mycket nöjda med familjenätverk som omsorgsform och att familjenätverk har varit en lyckad försöksverksamhet utifrån berörda familjers perspektiv. Dock har inte alltid kontakten med kommunen fungerat tillfredsställande.

Nedan följer kontorets analys av för- och nackdelar med familjenätverk ur olika perspektiv med rapporten som grund.

Tjänsteperspektiv

Eftersom inget vikariesystem finns är verksamheten sårbar genom att den mottagande föräldern får förhinder eller att den mottagande familjens barn är sjukt / sjuka. Det är okänt i vilken mån detta vägs upp av att det ”tillkommande” barnet blir sjukt vid färre tillfällen på grund av färre kontakter med andra barn och vuxna, vilket minskar smittorisk. Av utvärderingen framgår inte om dessa barn är mindre sjuka än barn som vistas på förskola. Dock visar utvärderingen att det är relativt vanligt att man går till öppna förskolan, vilket innebär många kontakter även för familjenätverkets barn. Samtidigt kan man tänka sig att om det är förkylningstider eller ett barn är infektionskänsligt kan man i familjenätverket välja att undvika kontakt med andra barn.

Genom kommunikation och samarbete har man kommit överens om vistelsetider och samtliga lämnade föräldrar är mycket nöjda med de tider barnet har varit i familjenätverket.

Barnperspektiv

Föräldrarna uppfattar att det är en fördel för de små barnen att få vara i en mindre grupp än vad förskolan kan erbjuda. Att börja med familjenätverk för att sedan övergå till förskola kan innebära ett brott mot kontinuiteten när barnet sedan får nya omvårdare i förskolan. Å andra sidan reduceras antalet vuxenrelationer under den första tiden. Att det inte finns en kvalitetssäkring i form av utbildning, arbetsledning m.m. uppvägs enligt föräldrarna av att de valt en förälder de har förtroende för och att en del av dessa har en pedagogisk utbildning.

Familjenätverk kan erbjuda omsorg under tider då förskolor är stängda, detta ger barn med behov av omsorg på udda tider en mindre splittrad vardag.

För barnen i den mottagande familjen innebär familjenätverket att de får fler lekkamrater eftersom de mottagande föräldrarna uppgivit att deras barn skulle varit hemma även om det inte fanns familjenätverk.

Slutsatsen är att föräldrarna är mycket nöjda med familjenätverk. Detta kan dock inte ställas mot förskoleverksamheten, eftersom vi inte vet om föräldrarna hade varit nöjda med förskoleverksamhet, om de hade haft erfarenhet av det. Det är värt att framhålla att föräldrarnas upplevelse endast är en aspekt av kvaliteten på en verksamhet.

Integrationsperspektiv

För några barn kan alternativet familjenätverk innebära att de i mindre utsträckning träffar barn med annan kulturell, språklig och religiös bakgrund än den egna. Ett par föräldrar ser det som en fördel att barnen får vistas i en miljö som liknar barnens hemmiljö. För barn med andra modersmål än svenska kan det vara positivt att barnen blir bra på sitt modersmål och trygga i sin identitet. Att möta människor med olika bakgrund och att utveckla det svenska språket är mer angeläget när barnen är lite äldre.

Slutsatsen blir att familjenätverk i vissa fall eventuellt kan motverka integration om verksamheten tillämpas när barnen är lite äldre.

Genusperspektiv

Av den lilla grupp på elva familjer som enbart tagit emot barn i familjenätverk är det kvinnorna som tagit hand om barnen. Tio av dessa elva familjer uppger samtidigt att de troligen varit hemma även om familjenätverk inte funnits. Det innebär att denna verksamhet inte leder till att kvinnor är borta från förvärvslivet längre tid. Samtidigt uppger nio av fjorton som lämnar barn att de troligen varit hemma om familjenätverk inte funnits. De flesta intervjuade tror att kvinnan hade stannat hemma om familjenätverk inte funnits.

Slutsatsen blir att familjenätverk inneburit att kvinnor kommer tillbaka till förvärvsarbete snabbare.

Samhällsekonomiskt perspektiv

Alternativet till familjenätverk hade för de som lämnat sina barn, i nio fall av fjorton troligen varit att stanna hemma. Alternativet för de som tar emot barn hade varit att stanna hemma, istället för det begränsade förvärvsarbete som familjenätverk ger.

Flexibiliteten i vistelsetid kan i vissa fall göra det möjligt att gå tillbaka även till ett arbete med mer udda arbetstider.

Slutsatsen blir att både lämnande föräldrar och mottagande föräldrar förvärvsarbetar i större utsträckning på grund av familjenätverket.

Kommunalekonomiskt perspektiv

Kommunens alternativkostnad är den kostnad kommunen haft om familjenätverk inte funnits. Om en förskoleplats hade nyttjats hade platskostnaden varit alternativkostnaden. Om ingen plats hade nyttjats hade alternativkostnaden varit noll kronor.

Platskostnaden kan räknas både som en genomsnittlig kostnad (snittkostnad) och som kostnaden för en utbyggnad, det vill säga den sist tillkomna platsen, (marginalkostnad). Kostnaden kan ses både som kostnaden för platsen (bruttokostnaden) och som kommunens kostnad för platsen, det vill säga bruttokostnaden reducerad med föräldraavgiften (nettokostnaden).

Behovet av förskoleplatser beräknas öka under de närmaste åren. Då kan familjenätverk ses som att de ofta ersätter nya platser och familjenätverk kan jämföras med marginalkostnaden för en förskoleplats. Men brist på platser är både geografiskt och säsongsmässigt bundet. Utbud och efterfrågan är inte helt jämt fördelat över det stora område som Uppsala kommun täcker och kommunen styr inte över var familjenätverk bildas. Därför är det inte säkert att familjenätverk alltid bildas där det ersätter en utbyggnad av platser. Det samma gäller variationen i efterfrågan mellan höst och vår. Under hösten är den totala efterfrågan på platser lägre. Detta bör betyda att marginalkostnadseffekt uppstår i de flesta fall på våren och vid några enstaka tillfällen under hösten. En grov skattning av alternativkostnaderna kan vara att vid hälften av tillfällena räkna med en marginalkostnad som ersätts av familjenätverk och i hälften av tillfällena räkna med en snittkostnad.

Eftersom det är svårigheter att få fram nya platser i familjedaghem och den verksamheten är liten och krympande kan jämförelse begränsas till förskoleplatser.

Föräldraavgiften är i snitt nio tusen kronor per år, vilket bruttokostnaderna per plats ska reduceras med, för att få fram kommunens nettokostnad för förskola respektive familjenätverk.

Nettokostanden för en plats i familjenätverk är 65 procent av snittkostnaden för en förskoleplats och 52 procent av marginalkostnaden för en förskoleplats.[1]

Om antagandet görs att endast de som lämnar barn skulle nyttjat en förskoleplats blir nettokostnaden för en plats i familjenätverk 122 procent av alternativkostnaden räknat på snittkostnaden och 99 procent av alternativkostnaden räknad på marginalkostnaden.

Slutsatsen blir att under förutsättning att endast de som lämnar barn skulle nyttjat en förskoleplats och med nuvarande ersättningsnivåer för familjenätverk, ger familjenätverk en något högre kostnad för kommunens barnomsorg. Om familjenätverk främst erbjuds på våren blir lösningen kostnadsneutral med nuvarande ersättningsnivåer.

Målperspektiv

Familjenätverken innebär att det blir lättare att leva upp till målet om mindre grupper i förskolan i kombination med målet om full behovstäckning. Dels fungerar familjenätverk som ett komplement till förskolan när plats ej kunnat erbjudas i närområdet vid önskad tidpunkt. Dels minskar familjenätverk efterfrågan av förskoleplatser och underlättar därmed minskningen av barngrupper i förskolan. I synnerhet har familjenätverk dessa effekter när de nyttjas på våren och därmed dämpar säsongsvariationen.

[1] Till skillnad från rapporten räknas här med kommunens nettokostnad vilket gör familjenätverk relativt alternativen något billigare och ger därför lägre procenttal.

Utvärdering av familjenätverk, Rapport 2005:22

Barn- och ungdomsnämndens beslutade 2005-02-17 § 58 att … godkänna en generell överenskommelse – familjenätverk, samt att detta skall vara en försöksverksamhet som skall utvärderas. En första rapport skall redovisas till nämnden senast i november månad år 2005.