Artiklar om psykisk ohälsa

 

Unga sover dåligt
Allt fler lider av sömnlöshet. Sedan 90-talet har antalet personer med sömnproblem mer än fördubblats. Vi kan inte somna, sover dåligt eller vaknar tidigare än vi vill.
Läs också: Fler kvinnor än män lider av sömnproblem

Adhd- och autismdiagnoser ökar kraftigt bland barn
I Stockholms län har antalet utredningar av adhd och autismspektrumstörningar ökat med 55 procent på två år.
Läs också: Hjärnans utveckling hos barn och vad som påverkar
Allt fler kvinnor får borderline
Dramatisk ökning av psykisk ohälsa hos unga kvinnor
Pojkars hjärnor skadas av för tidig separation

Läs också: Jag Kan Skolan
Jag Kan Skolan är en fristående skola för elever år 1-6 som har behov av undervisning i en liten och resursstark grupp. Vi tar t.ex. emot elever med diagnoser som ADHD och Asperger. För att kunna skapa en "familjär" stämning är elevgruppens storlek maximerad till 8-10 elever. Skolan har varit verksam sedan 2005 och har en erfaren personalgrupp. Läs mer >>

Flickor med ADHD får hjälp för sent
Alldeles för många normalbegåvade flickor som har ADHD och autism får sina diagnoser för sent. Det handlar om flickor som inte klarar målen i skolan. Flickor som har ångest, läs- och skrivsvårigheter, sömnsvårigheter, depressioner och tvång.
Läs också: Allt fler barn lider av beteendestörningar

Alltfler vuxna ringer BRIS när barnen mår dåligt
Föräldrarna vet inte vart de ska vända sig när barnen mår dåligt. Far- och morföräldrar som känner sina barnbarn ser kanske saker som andra inte ser, säger Bris operativa chef Eva Waltré till Dagens Nyheter. Från 2008 till 2009 ökade de vuxnas samtal till Bris med 26 procent. Av 2 597 samtal från vuxna var 46,6 procent från mammor och 15 procent från pappor.

Föräldrar söker hjälp för barnens psykiska problem
Barnens rätt i samhället redovisar en ny trend av larm från anonyma vuxna om barn som mår psykiskt illa. Förra året gjordes nära 15 000 påringningar till Bris telefonjour för vuxna. På bara fyra år har andelen vuxenlarm om barns psykiska ohälsa nästan tredubblats. De flesta kom från föräldrar som sökte stöd i sin oro för ett barns psykiska hälsa - barn som skär sig, barn som skriver självmordsbrev, barn som visar tecken på depression.

Många svenska barn har svårt att sova
Många svenska barn har svårt att sova. Och vart fjärde barn har allvarliga sömnproblem någon gång under uppväxten. En av dem är sjuåriga Maja. Efter år av ”helvetesnätter” hamnade familjen i en akut kris.
Läs också: Vanligare med sömnmedel till barn

Ingrip mot unga sexförbrytare
Hösten 2009 dog alla kvarvarande illusioner om att barn inte är kapabla till onda handlingar. Det har kommit ständigt nya uppgifter om kallblodiga våldtäktsmän i form av småkillar. Den yngsta är tolv år gammal. Kristdemokraterna föreslog i går att kommunernas socialtjänster ska fråntas ansvaret för ej straffmyndiga misstänkta brottslingar. I stället ska en "domstolsliknande" nämnd, bestående av representanter för polisen och socialtjänsten, pröva deras skuld och föreslå individuellt anpassade sanktioner av ett mer genomgripande slag än de "stödsamtal" som i dag är en vanlig påföljd.
Läs också: 
Älskade barn blir inte våldtäktsmän
Fler övergrepp mellan dagisbarn

Fynd löser gåtan ADHD
Amerikanska forskare kan nu för första gången visa hur hjärnan fungerar hos personer med adhd. Upptäckten kan leda till nya skräddarsydda behandlingar.
Läs också:
Ökning av barn med neuropsykiatriska funktionshinder
Särskoleeleverna blir allt fler
Pojkarna i Sverige presterar sämre i skolan än i något annat land

Självskador vanligt även bland pojkar
Fyra av tio ungdomar i åldrarna 14-15 år har avsiktligt skadat sig själva. De flesta gör det bara någon gång och får lindriga skador. Men drygt var åttonde högstadieelev uppger att de skadat sig fem gånger eller oftare. Det är nästan lika vanligt bland pojkar som flickor, enligt en ny studie. Läs också:  Dags att "downshifta" - barnen behöver det" 

Anorexia vanligare hos akademikers barn
Den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar bara ökar. Sven Bremberg (ensamutredare) på Folkhälsoinstitutet tror att det beror på att små barn och ungdomar är oroliga för om de ska få ett jobb eller inte. Hans teser och idéer har stor genomslagskraft eftersom han arbetar på FOLKHÄLSOINSTITUTET.
Föräldrar med lite sunt förnuft och erfarenhet av barn, köper naturligtvis inte att Sven Brembergs slutsatser skulle vara en sanning.

Välfärdslandets gåta
Om man frågar svenska barn hur de mår, svarar de att de mår dåligt. Ont i huvudet, ont i magen, oroliga, stressade. Och för tjocka. Inte alla, men tillräckligt många för att det ska vara konstigt.
Aldrig har den svenska befolkningen mått och haft det så bra som nu. Ändå mår vi dåligt. I boken Välfärdslandets gåta. Varför mår barnen inte lika bra som de har det? försöker två läkare att svara på frågan.
Läs också: 
Psykvård när unga drabbas av "livet"

Våldet ökar bland unga tjejer
Det är ett ovanligt brott som ligger bakom tonåringens död i Stureby. En flicka som dödas och en jämnårig flicka som misstänks för delaktighet i brottet betraktas som unikt av forskare. Samtidigt ökar våldet bland unga tjejer.

Fler barn utreds i skolorna
Köerna för barn till neuropsykiatriska utredningar växer trots att landstinget satsar mer pengar för att kapa köerna. Utredningarna ökade med 20 procent förra året, remisserna med 30 procent. Läs också: Uppväxten formar barnets hjärna

Sverige över självmordssnittet
I genomsnitt begås 15 självmord per 100 000 människor, men bilden varierar kraftigt från land till land.
Sverige ligger en bit över snittet med 18,7 självmord per 100 000 invånare, strax under 1 500 fall om året. Det är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15—44 år och står för vart femte dödsfall i gruppen. Psykisk ohälsa är den i särklass vanligaste orsaken och ligger bakom 90 procent av alla självmord.

Tonåringars hälsa oroar
Världshälso­organisationen, WHO, konstaterade nyligen att svenska tonåringars självskattade psykiska hälsa är sämst i Norden, därtill sämre än många ungdomars i övriga Europa. Det tar sig uttryck på många sätt, exempelvis;
- Ökande sömnbrist och insomningsproblem.
- Ökat sexuellt riskbeteende.
- Krav på ständig tillgänglighet på mobilen och datorn.
- Oro och komplex inför den egna kroppen.
- Epidemiska utbrott av anorexi, självskadebeteende och aggressivitet.
I Grekland ett av de länder där ungdomar, enligt egen uppgift, mår bäst - såg de grekiska läkarna barnens goda psykiska hälsa som ett resultat av starka familjeband, sammanhållning och religion.

Lätt som en plätt - om man vågar se
I Socialstyrelsens senaste rapport står det att den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar och är vanligare bland kvinnor än män. Andelen självmordsförsök bland unga kvinnor har ökat dramatiskt och allt fler unga vårdas på sjukhus för depression eller ångest.
Det är tråkigt att säga att det börjar bli tjatigt att höra om den ständigt ökande psykiska ohälsan hos barn. Men det som gör att det känns tjatigt är förstås att den ena rapporten efter den andra rapas upp, utan att någon ser sanningen. Fastän den finns mitt framför näsan - bara man vågar se den.
Läs också: Folkhälsorapport 2009

De psykosomatiska symptomen hos unga har ökat mycket
SvD: 20 procent av Stockholmseleverna uppger att de ofta är nedstämda, har svårt att sova eller har ont i mage och huvud. Framför allt är skolöverläkaren Mikael Brönnegård orolig för att psykosomatiska symtom har ökat så mycket på senare år.
Läs också:
Ge barnen, närhet, kärlek och trygghet

En dos välfärd ger biverkningar
Elise Claeson, SvD: Undrar några barnläkare med 30 års erfarenhet av arbete med världens friskaste barn – som mår sämst i världen. Denna obehagliga paradox bekräftas numera i internationell forskning.
Läkarnas diagnos är att den goda välfärdsstatens ambitioner skapar biverkningar, precis som mediciner. Vi har fått nya sjukdomar, som orsakats av över- och feldosering av – välfärd. Sverige lider av hälsomani, stresspanik, välfärdsapati och individfixering – och värst drabbas barnen. De förutsätts tåla hur mycket dagis som helst.

Allt fler kvinnor får borderline
Dagens Nyheter, Insidan, har haft flera artiklar om borderline hos unga kvinnor.
Alexander Wilczek, psykiater, säger;
- Det som stått tydligt för dem som arbetar med de här patienterna är att man kan kunnat se en ökning av vad som inom psykologin kallas otrygga anknytningar. Det vill säga störningar i samspelet mellan det lilla barnet och dess första viktiga nära relationer.

Kanske gör ny chef folkhälsoinstitutet mer seriöst
Folkhälsoinstitutet har en hel del att arbeta med. Under tidigare (s) regering så har folkhälsoinstitutet (med Sven Bremberg i spetsen) varit tongivande som organ för att sprida ensidig information, där riskerna med förskolan förtigits och alternativet hemma helt ignorerats och avfärdats som ett fullgott alternativ.
Med en ny chef så kanske den äntligen blir så att föräldrar får mer objektiv information kring fördelar och nackdelar med olika livsval när barnen är små.

Svensk familjepolitik skördar nya offer

Den 5 augusti kom ännu en tydlig varningssignal om att det är något allvarligt fel med svensk familjepolitik. DN rapporterar att sömnmedel och lugnande läkemedel till barn och tonåringar har ökat med drygt 200 procent på fem år.

 

Dramatisk ökning av psykisk ohälsa hos unga kvinnor

Allvarliga depressioner och andra svåra psykiska tillstånd ökar bland 15—24-åriga kvinnor, visar rapporten från vården på slutna kliniker.

Antalet behandlingstillfällen med unga kvinnor ökade med 50 procent mellan åren 1998 och 2006.

 

Statistik visar på en ökning av självskadebeteende

Socialstyrelsens statistik under 2000-talet visar en stadig ökning av unga kvinnor som vårdats för så kallade avsiktliga självdestruktiva handlingar och mörkertalet är stort.

Läs också:

Lilla barn du förtjänar bättre

Farlig stress

 

Med kunskapen finns hoppet -  hoppet om en bättre uppväxt 

Vi vet att den psykiska ohälsan hos barn bara ökar och vi vet att det inte finns några undersökningar som tittar på varför. Det vi vet är att samtidigt som den psykiska ohälsan ökat har vi i allt högre grad placerat allt yngre barn på dagis, i allt större barngrupper och med allt färre personal.

Om alla de föräldrar som ignorerar sin magkänsla och dumpar skrikande barn på dagis läste boken "Kärlekens roll", så skulle de nog tänka sig för både en och två gånger.

 

Dampforskningen bygger på förstört material

SVT visade den 14 april kl. 22.00 dokumentären Fördärvet, som handlar om den studie på 141 barn vars forskning förstördes av dess skapare, när fler forskare ville undersöka studien. Göteborgsstudien om damp har bildat underlag för fyra doktorsavhandlingar, ett antal andra arbeten och påvisar att damp är en obotlig hjärnskada med ärftliga orsaker.

Se lprogrammet på SVT

 

Behandling för barn med beteendestörningar

Beteendestörningarna bland barn ökar. DN Insidan berättar om David som var aggressiv och hade dålig impulskontroll. Istället för att prata så slog han det barn som stod närmast hårt. På Liljansskolan fick han hjälp att lära sig fungera socialt.

Läs också:  Våga prata om beteendestörningar

 

BO:s årsrapport 2008 - Fortfarande stor stress hos barn

Stressen är fortfarande markant, varannan elev känner sig stressade minst en gång i veckan. Nästan vart femte barn har ont i huvudet varje dag eller flera gånger i veckan.

 

Stressade föräldrar ger sjukare barn

New Scientist presenterar en undersökning där forskarna ser ett tydligt samband mellan stress hos föräldrarna och ökad risk för sjukdom hos barnen. Ju mer stress, oro och depression föräldrarna upplevde, desto oftare blev barnen sjuka och hade hög feber.

Läs också:

Artikeln på engelska i New Scientist

Stress reactivity in child care

 

Antalet fullbordade självmord bland unga ökar
Antalet fullbordade självmord bland unga vuxna ökar. Siffran för kvinnor mellan 15 och 24 år är den högsta sedan millennieskiftet.
Läs också:
Vi ställer för stora krav på 1-åringar
Barn har rätt till närhet, kärlek och bekräftelse

 

Ett av fem barn lider av återkommande smärta

Nya studier visar att många barn har smärtor ofta. Ett barn av fem har regelbundet ont i huvudet, magen eller lederna. Även barn med ständig smärta utan känd orsak ökar, säger barnläkaren Gösta Alfvén som ofta träffar små stressade patienter som har mycket ont.

– Det är ju ganska känt idag att negativ långvarig stress utlöser återkommande smärta.

 

Unga behöver psykvård för livets vanliga kriser

Unga människor mellan 20-30 år som inte kommit på utbildningar, som övergivits av sin partner, förlorat sin bostad eller genomgått andra kriser är en ny patientgrupp på psykakuten.

- Allt fler unga söker akut psykiatrisk vård för livets vanliga svängningar, säger enhetschefen Fredrik Bengtsson.

 

Allt fler unga skadar sig genom att skära sig

Kalla Fakta: Allt fler unga skadar sig själva genom att skära sig. Kalla faktas granskning visar att de ofta behandlas med de allra tyngsta narkotikaklassade läkemedlen. Men något vetenskapligt stöd för att medicinerna fungerar mot de ungas självskadebeteende finns inte.

 

Allt fler unga försöker begå självmord

Socialstyrelsen publicerar den 28 januari sin rapport om skador och förgiftningar inom slutenvården under 2006. Där framgår det det att den psykiska ohälsan ökar då "avsiktligt självdestruktiv handling" ökat under hela perioden som studerats, från 1998 och framåt.

Unga kvinnor i åldern 15–24 är största gruppen och den som också ökat mest. Men de senaste åren har sjukhusen även vårdat ett ökat antal män i samma åldrar.

 

Hundratals i kö till BUP - Barn- och ungdomspsykiatrin

Flera rapporter har visat att den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar. Hundratals barn står idag i kö i Stockholms län. Det finns barn som får vänta mellan ett och två år fast man misstänker neuropsykiatriska funktionshinder som exempelvis ADHD, Aspergers syndrom och autism.

 

Maria Ungdom går på knäna
Besöken på Maria Ungdoms akutmottagning och antalet unga som lagts in för slutenvård har ökat med drygt 20 procent på ett år. Tonåringarna har ett tyngre missbruk, är våldsammare och psykiskt sjukare än tidigare.

 

Hårt tryck på BUP i Stockholm
Ungefär vart tjugonde barn i Stockholms län kommer i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) varje år. Just nu står över tusen barn i kö för att få hjälp.

 

Mer måste göras för unga som mår dåligt
Ungdomsstyrelsen presenterade den 3 december sin fokusrapport om ungas hälsa och utsatthet. Genomgående mår unga kvinnor sämre än unga män. Kvinnor hämtar också ut mer antidepressiva läkemedel än män. Det intressanta i rapporten är att när ungdomar mår dåligt och behöver stöd vänder de sig till någon i familjen, helst mamman.
I rapporten drar man därför slutsatsen att mammor behöver gå på föräldrautbildning.  Men all utbildning i världen hjälper inte om föräldrarna inte har tid att stötta sina barn när det behövs. Skapa därför ett samhälle som gör det ekonomiskt möjligt för föräldrar att ge barnen den tid och omsorg som de faktiskt behöver för att må bra - och börja gärna redan under småbarnsåren, så kan mycket av den psykiska ohälsan som uppstår när de blir äldre undvikas.

 

Fall i Solna anmälda
Skolöverläkaren är missnöjd med BUP i Solna och har anmält flera fall till Socialstyrelsen.

Katarina Thörnberg kände tidigt på sig att allt inte stod rätt till med Tobias och även personalen i förskolan reagerade direkt . Tobias visade flera symtom som är typiska för ADHD: svårt med uppmärksamhet, impulskontroll och att fungera i grupp.

 

Ökning av självmord bland unga kvinnor

Många barn och ungdomar i dag går på antidepressiva läkemedel som ska normalisera serotoninnivåerna i hjärnan. Samtidigt har det gått ut varningar att antidepressiva medel kan förstärka självmordstankar hos unga. Nu ökar självmorden bland främst unga kvinnor och läkarna är oroade över att det kan bero på en minskad förskrivning av antidepressiva läkemedel. Läs också: Ge barnen tid - inte lyckopiller

 

Tidspress ger ledsna och otrygga barn

Barn tar tid och barn behöver tid med sina föräldrar. Frågan är om vi har ett samhälle som tar hänsyn till det.
I veckan såg jag Louise Hallin besvara följande fråga från en mamma, i direktsänd tv;

- Min treåriga dotter är så klängig och gnällig när jag är med och alla säger att hon sköter sig så bra när jag inte är där. Vad beror det här på?

 

Var tredje svensk lider av sömnproblem
Vår livsstil där allt fler har väldigt svårt att få livspusslet att gå ihop skapar många problem hos både barn och vuxna. Stressen tar ut sin rätt och i dag lider var tredje svensk av sömnproblem. Det är sedan tidigare känt att sömnproblem kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, utbrändhet, depressioner och diabetes.
Läs också: 62 procent av TCO:s medlemmar önskar mer tid med familjen

 

Flickor som lider av psykisk ohälsa kan få hjärtinfarkt som vuxna
Tonåriga flickor som själva uppger att de är stressade, deprimerade eller arga har oftare tidiga tecken på åderförkalkning i sina blodkärl. Hos pojkar finns inte samma koppling. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Läs också: Allt fler unga får förtidspension - psykiska sjukdomar vanligaste orsaken

 

Ökning av barn med neuropsykiatriska funktionshinder i skolan
Enligt en ny rapport från riksförbundet Attention upplever fyra av fem lärare att antalet elever med neuropsykiatriska funktionshinder som ADHD är större i dag än för tio år sedan. Läs också: Studien "tyst i klassen" från Attention

 

Unga mår sämre än sina föräldrar
Dagens tonåringar tillhör den första generation som växer upp med sämre hälsa än sina föräldrar. SvD har undersökt hur unga mår idag och jämfört med när föräldrarna var i samma ålder.

 

Strutsmentalitet hos media inför BO:s årsrapport
När Barnombudsmannen Lena Nyberg presenterar sin årsrapport som visar att den psykiska ohälsan hos barn mellan 0-6 år ökar så passar tydligen inte budskapet hos vänstermedia. En stor kampanj a la ”skjut budbäraren” sätts direkt igång.

 

BO:s årsrapport: Den psykiska ohälsan hos små barn ökar
Även de små barnen följer trenden i övrigt hos barn och ungdomar i Sverige i dag och den psykiska ohälsan ökar. Ett stort problem är att drygt 30 procent av alla spädbarn inte knyter an till sina föräldrar under det första levnadsåret och allt fler föräldrar söker hjälp för att de har problem att relatera till sina barn.

 

Barns psykiska ohälsa i fokus
Socialstyrelsen ska nu skapa ett centrum för att utreda hur de barn som drabbas av psykisk ohälsa ska få en bra behandling. Man poängterar också - det som är väl känt - att mycket kunskap om psykisk ohälsa hos barn och unga ännu saknas. 

 

Fler och fler barn hamnar i särskolan på grund av beteendestörningar
I Sverige har vi haft en och samma familjepolitik i decennier. Vi på Hemmaföräldrar hävdar att det är ett misstag eftersom barn är olika. Samtidigt har vi svenskar en övertro på att skolpedagogik (helst innan ett års ålder) utanför hemmet är viktigare än tid med en förälder. Men vad får vår bristande kunskap om barns utveckling för konsekvenser?

 

Barn behöver tid med sina föräldrar - kärnfamiljen har en framtid
En utredning från Folkhälsoinstitutet nyligen slog fast att den psykiska ohälsan hos Sveriges unga är den största bland elva jämförbara länder. Utredaren avvisade tanken att försämrad föräldrakontakt mellan barn och vuxna skulle vara en bidragande orsak. Den slutsatsen irriterar Jonas Himmelstrand. Att helt bortse från riskerna med den separation ett barn utsätts för vid tidig dagisstart är oansvarigt, menar han.

 

Fyra av tio har bettskena säger pop up reklam
Vi människor fortsätter att springa i våra ekorrhjul, vi stressar och försöker leva upp till alla krav och till de livsförutsättningar som i mångt och mycket dikteras "uppifrån". Människor med lite makt över sina liv, stressade människor - blir sjuka. Istället för att förändra vår livstil (för att vi inte kan kanske) så försöker vi hitta annan lindring. Det säger en del om det tidevarv vi lever i nu.

 

Ökad psykisk sjukdom hos unga
Psykiska sjukdomar, syndrom och beteendestörningar är orsaker till att 40 procent av sjukskrivningarna i åldersgrupperna upp till 29 år. Åldersgruppen 16-29 år toppar statistiken för den andel av befolkningen som haft självmordstankar.

 

Stress gör barn både psykiskt och fysiskt sjuka
Stressen vi utsätts för skapar en rad livsstilsbetingade sjukdomar som diabetes, fetma och psykosomatiska som huvudvärk, insomningssvårigheter och magont. Men också åderförkalkning. 60 procent av alla 13-åringar har utvecklat åderförkalkning, säger Peter Währborg.

 

Hög andel förtidspensionärer i "dagisgenerationen"
Metro rapporterar om hur antalet förtidspensionerade fortsätter att öka. I åldrarna 20-34 år är nästan 39.000 svenskar förtidspensionerade - en ökning med 28 procent på tre år.

 

Någonting är väldigt fel i vårt samhälle
Var tredje dag tar en ung människa livet av sig. "Den tid vi lever i rymmer stora förändringar. De vuxna har inte tid, ser inte, fångar inte upp ett barn som är ledset och sårbart, som känner sig oälskat och bortstött."

 


 

Första sidan