6 april 2006
Sverige valåret 2006 - ett besynnerligt land
Under det senaste året har de svenska medborgarna fått vara med om många märkliga historier och ”affärer”. År 2005 började som vi alla vet med den mycket tragiska tsunami katastrofen där många människor i världen blev drabbade. Detta blev året då vi förstod på allvar att naturkatastrofer kan hända även oss svenskar, och att vi verkligen lever i en ”symbios” med världens övriga medborgare.
Vi lärde oss också mycket om olika system och om människor. Skillnaden mellan vårt eget land och Thailand blev också mycket tydlig. Många svenskar har beskrivit de thailändska människornas enorma gästvänlighet och stora hjärtan. Tyvärr gällde detta inte de svenska myndigheterna och deras hanterande av katastrofen. Det är självklart så att uppbyggda system aldrig fungerar om inte människorna som arbetar i dessa organisationer har med sina hjärtan i sin uppgift. Många duktiga personer finns också här, men problemet är att cheferna ofta tyvärr hindrar dem att agera. Glappet mellan de som styr i vårt land och medborgarna har blivit alltför stort och detta har vi alla blivit vittnen till.
Det som nu slår mig och många andra medborgare är attityden som de styrande visar gentemot föräldrar och barn. Inte nog med att det har sparats och sparats i alla barnens miljöer, på bekostnad av barnens och personalens hälsa. Nu vill man till och med tala om för föräldrar att det i stort sett är olagligt att ta hand om sina egna barn. Det är okey att få betalt när man tar hand om andras barn, men inte okey att få betalt när man tar hand om sina egna. Varför är detta då så anmärkningsvärt.
Många barn idag skriker efter hjälp, detta kan BRIS, som varje dag får telefonsamtal av massor av ledsna barn och ungdomar konstatera. Vad är det då som de flesta barn och ungdomar är ledsna över? Jo de flesta söker desperat efter vuxenkontakt och de saknar ofta sina föräldrar. Kan det vara så att vi har tappat det allra viktigaste som vi har i vårt svenska samhälle, det stora hjärtat för alla våra barn. Detta gäller självklart inte alla vuxna, men alltför många i styrande position.
Jag som förskollärare och mamma känner mig mycket bekymrad inför den verklighet som många barn har idag. Jag önskar nu att vi försöker lära oss av andra människor i andra länder. Varför tror vi just i Sverige att det alltid är bäst att låta andra människor styra över våra liv och våra barn. Vi skall själva självklart i första hand ansvara och ta hand om våra egna barn. Detta är en satsning som verkligen kommer att komma oss alla medborgare till godo. Satsa på barnen när de är små, det betalar sig många gånger om när barnen växer upp.
Väldigt mänga vuxna i styrande ställning kommer idag undan med mycket, se bara på alla prickningar som KU delat ut till regeringens styrande medlemmar utan några som helst konsekvenser. Kungen tog upp bristen på ansvar redan i sitt tal efter tsunamin. Jag måste hålla med. Det har blivit en mycket märklig och besynnerlig atmosfär i vårt land där ingen behöver ta ansvar för någonting, inte ens för sina barn.
Vad jag nu vill göra är att vädja till alla vuxna medborgare, ta ditt ansvar och kämpa för det som är viktigt för dig och din familj. Glöm aldrig bort detta. Välj bort alla som bara vill ha makt för maktens egen skull. Det är bara människor som använder sina hjärtan på riktigt som kan påverka sina egna och andra människors liv på djupet. Se här på thailändarnas agerande efter tsunamin.
Det är också människor med stora hjärtan som vi NU behöver på alla poster i samhället. Alla människor som brinner för sin uppgift och som vill gott för andra människor stora som små sprider så mycket mer. De sprider hopp om livet och om en bättre värld för oss alla
Barnen i Sverige behöver nya förebilder. Förebilder som inte sviker dem när de behöver dem som mest. Barnen i Sverige behöver sina föräldrar. Ge dem tillgång till detta nu och gör inte allt så besvärligt för föräldrarna.
Förenkla, förbättra och satsa i alla miljöer där människor finns, speciellt inom sjukvård, äldrevård och i förskolor och skolor. Låt människor som har nya idéer och företag få använda sina kunskaper och medverka i samhället på riktigt. Alla har vi varit barn, och alla blir vi en gång sjuka och gamla. Utbilda politiker i mänskligt tänkande, och i mänskliga behov. Då slipper vi i fortsättningen många av de grå och känslokalla vuxna personer som idag finns på många av de styrande positionerna runt om i vårt avlånga land och som ofta sätter käppar i hjulet för andra som både vill och kan bättre!
Maria
von Schantz
Maria von Schantz