En typisk dag på skolan börjar kl. 8.30 med högläsning. Ett måste eftersom alla barn kommer till skolan med skolskjuts och ibland är någon bil försenad. När alla barn kommit så inleds morgonsamlingen. Där går pedagogerna igenom dagens schema med varje barn. Barnen får också visa var de befinner sig på en ”humörskala” och beskriva vad de känner. Det gäller även all personal. Sedan bär det av till klassrummet och den individanpassade undervisningen. På förmiddagen har barnen teoretiska ämnen och på eftermiddagarna är det praktiska ämnen. På lunchen fortsätter träningen av barnens färdigheter. De får till exempel öva sig i att stå i kö för att ta mat och efter lunchen går alla barn ut på lunchrast i grönområdet i närheten – utom de som är matansvariga och ska duka av, de får gå ut när de är klara.

Klockan har hunnit bli 14.00 och skolans barn är färdiga med dagens lektioner. Nu tar fritidsverksamheten vid. Några av barnen väljer den här dagen att se på film tillsammans med sin lärare Joakim Börjlind. På ett bord ligger ett stort pussel med flera tusen små bitar lagt av ett av barnen. Vid ett annat bord har en flicka börjat pyssla. Det är lugnt och stillsamt i lokalen och på frågan om barnen är ute mycket och ”springer av sig stresshormonerna”, svarar Stefan;

-  Vi har en lång lunchrast och kortare raster men det får inte bli för vilda ostrukturerade lekar eftersom det ”triggar” igång barnen. Vi arbetar hela tiden med struktur barnen måste veta vad som ska hända.

Eftersom det är många som ska finnas runt barnen och stötta dem i att erövra nya färdigheter så träffar pedagogerna föräldrarna minst var sjätte vecka. Sedan får föräldrarna vara med i skolan minst en gång varje termin. Varje barn har också en bok där pedagogerna skriver varje dag vad som hänt. Boken följer med barnen hem, där föräldrarna får läsa och signera eller skriva något tillbaka som att barnen till exempel sovit dåligt.

Jag Kan skolan har verksamhet för barn upp till årskurs sex, så hur går barnen vidare sedan?

Grundtanken är att de ska ut i en vanlig skola, men de måste ha gått hos oss i minst ett år då. Nu har vi bara funnits i två och ett halvt år men de elever som gått hos oss hittills har det gått bra för och de går nu i en vanlig skola säger Stefan.

Stefan berättar också att skolan arbetar för att på ett bra sätt hjälpa till med återgången till en vanlig skola och övergången sker smidigt genom att personal från den skola barnen går vidare till kommer på besök och sedan får barnen besöka sin nya skola. En introduktion som börjar redan i februari, mars på vårterminen innan de slutar.

På senare tid har det varit en debatt i media kring placering av barn i särskola – den typ av skola som riktar sig till barn med en utvecklingsstörning. Detta sedan en pojke fått börja i en särskola på felaktiga grunder. På frågan hur resursenheten i Solna stad ser på flytt av barn från en vanlig skola till en liten grupp (som är den verksamhet som Jag Kan skolan erbjuder), svarar Mio Tysén Wester, chef för resursenheten;

-  Om barnet trots en resurs i skolan misslyckas hela tiden och inlärningen blir eftersatt, kan det vara en fördel för barnet att komma i en liten grupp där de får träffa likasinnade och får en chans att öva på saker som underlättar för barnet att fungera socialt.

Hon påpekar också att i första läget så satsar kommunen alltid på att låta barnet gå kvar i en vanlig klass med en resurs. Men problemet är många gånger när det blir för fritt och ostrukturerat, det är då barnen agerar ut. På frågan vilken utbildning den personal har som sätts in som stöd till elever med svårigheter svarar Mio Tysén Wester;

- Det är otroligt olika. Det är rektorn som tillsätter en assistent och de kan vara allt från en 19-åring som gått ut gymnasiet till en förskollärare eller skolans specialpedagog som hoppar in ett tag.

På Jag Kan skolan så arbetar bara personal som har utbildning i att hantera barn som behöver hjälp med de sociala färdigheterna. All personal får fortlöpande handledning i pedagogik, lösningsinriktat tänkande och i funktionshinder.

- Vi har också en lång introduktion från den tidigare skolan till vår skola. Introduktionen sker gradvis och innebär en prövoperiod under sex veckor, där föräldrarna måste vara med. Från början är de med på heltid och sedan några timmar per dag, säger Stefan Görson.

Det börjar bli mörkt ute, men inne i de ljusa lokalerna är det lugnt och stillsamt och barnen är fullt koncentrerade på sina fritidsaktiviteter. Nu återstår ytterligare en timme innan det är dags för barnen att ta skolskjutsen hem.

Madeleine Lidman

Fakta

ADHD – uppmärksamhetsstörningar och impulsivitet/hyperaktivitet (attention deficit hyperactivity disorder). Man har beräknat att ungefär tre till sex procent av alla barn i skolåldern har ADHD. Det är ca två till tre gånger vanligare med ADHD hos pojkar än flickor. Huvudsymtomen vid ADHD är uppmärksamhetsstörning, impulsivitet och hyperaktivitet/överaktivitet. Barn med ADHD har svårt att vänta, att kontrollera känslor och humör. Många har ett oförutsägbart beteende. Flertalet har problem med att planera och organisera sin tillvaro – har brister i vad som kallas hjärnans exekutiva funktioner. En betydande andel barn med ADHD har svårigheter i samspelet med andra. De kan ha svårt att finna meningsfulla fritidsaktiviteter. Det är mycket vanligt att barn och ungdomar med ADHD är ängsliga, osäkra och saknar tilltro till sin förmåga. Många misslyckanden ökar risken för uppgivenhet, oro och depression.  Källa: Socialstyrelsens kunskapsöversikt

Aspergers syndrom tillhör det autistiska spektrat och man kan säga att det är som autism utan begåvningshandikapp. Ungefär fyra promille av befolkningen har Asperger, ofta i kombination med andra neuropsykiatriska funktionshinder. Orsakerna är biologiska och till stor del genetiska.

De problem som personer med Asperger har rör ofta relationer till andra människor. Socialt umgänge är för många en påfrestande ansträngning som kräver stor anpassning. Andra typiska drag är specialintressen, annorlunda språkhantering och svårigheter med snabba förändringar. Många är ovanligt stresskänsliga, psykiskt sårbara och har en tendens att utveckla psykiatriska symptom. Det kan vara ångest, ångestattacker, tvångstankar/tvångshandlingar, depressioner eller fobier. Men Asperger innebär inte bara problem. I rätt miljö kan många av de egenskaper som är vanliga hos personer med Asperger vara en tillgång. Till exempel stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga. Källa: Riksförbundet Attention

OCD -  Obsessive-Compulsive Disorder är ett neurobiologiskt tillstånd som karakteriseras av återkommande oönskade, påträngande och otrevliga tankar (obsessions = tvångsföreställningar/tvångstankar) och/eller repetitiva ritualistiska beteenden som personen känner sig driven till att utföra (compulsion = tvång). Tvångstankarna leder till ökad ångestnivå vilka i sin tur leder till att den drabbade, i ett försök att känna lättnad, utför själva tvångshandlingarna/ritualerna. Men att genomföra dessa handlingar leder inte till en permanent förändring utan istället förvärras tvångstankarna. Tvångstankarna/handlingarna skall finnas mer än en timma/dag, medföra lidande/nedsatt funktion och finnas trots patientens insikt om att de inte är realistiska. Orsaker: Bevisligen förknippas OCD med serotonerg störning, men tillståndet är associerat såväl med depression som med ångesttillstånd, Tourettes syndrom och uppmärksamhetsstörningar. Källa: Praktisk medicin

Tourettes syndrom är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som visar sig genom upprepande reflexliknande rörelser och läten som kallas tics. Det är delvis ärftligt och ofta kombinerat med andra neuropsykiatriska funktionshinder. Det är vanligt att symptom på till exempel ADHD eller OCD visar sig först och att de drabbade även lider av dyslexi, ångest eller depression. Många förknippar Tourettes syndrom med ofrivilliga utbrott av fula ord eller socialt opassande kommentarer. Till exempel könsord, avföringsord eller sexuella anspelningar. Det kallas koprolali och har en fysisk motsvarighet som heter kopropraxia och visar sig genom obscena gester. I själva verket är det långt ifrån alla som har Tourettes som utvecklar koprolali eller kopropraxia. Det går inte att förutsäga vilka som kommer att drabbas men de som drabbas mår ofta mycket dåligt. Källa: Riksförbundet Attention

Långsam inlärning innebär svårigheter att uppfatta, förstå och tolka information, dyslexi och dyskalkyli, uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter. Källa: Jag Kan skolan