Maj 2010

 


Generationerna behöver varandra!

 

När jag var liten så älskade jag att höra pappa berätta om sin barndom. Det var så roligt att få ta del av alla "hyss" som pappa hade gjort. Pappa var nog ganska så busig som barn. Det vi tyckte var roligast att höra var när han en gång hade försökt att äta upp en skalbagge. Det skrattade vi förtjust åt.

 

Pappa hade fler roliga episoder att berätta om. Mycket av det han berättade mindes han nog inte riktigt själv, utan det var farmor som i sin tur hade talat om för honom vad han hade gjort. Likadant var det för mig. Pappa och mamma berättar ofta för mig om vad jag gjorde som liten. Även min trotsålder hade de fascinerats av. "DU kunde bli så himla arg" - men det gick över när du lärde dig tala".

 

Som förälder fascineras du av ditt barn. Roliga händelser och deras utveckling vill du förmedla Jag skriver t.o.m upp i en liten bok vad min dotter har sagt och gjort för att inte glömma. Det skall bli så roligt att kunna berätta detta för henne. Vi har haft många goda skratt.

 

Likadant är det med mina svärföräldrar som ofta återkommer till ämnet om vad deras barn gjorde när de var små. De minns det med glädje. Detta är viktigt för oss att få ta del av. Kanske inte bara för att det är kul, utan kanske också för att det faktiskt lär oss något. Det förbereder oss för att bli föräldrar. Vi lär oss något av den tidigare generationen.

 

Våra barn liknar ju oss i mångt och mycket och när jag hör den äldre generationen berätta så kan jag se likheter hos våra barn. Berättandet är ett stöd för oss. Det är viktigt att generationerna har tid för varandra. Våra föräldrar skall ju vara våra förebilder.

 

Sedan jag själv fått barn så har jag tänkt mycket på min egen barndom. Vad gjorde mina föräldrar? Vad var bra och vad var mindre bra? Vad skall jag göra annorlunda. Generationerna lär varandra att ta hand om kommande generationer. Har vi bara tid för varandra så behöver vi inte alla dessa experter som tycker till om allt. Ibland får man nästa för sig att barnen är en ny uppfinning och att det egentligen borde följa med en instruktionsbok.

 

Mamma Maria

 

Kort om mig:

 

Jag heter "Mamma Maria" och har en treåring högskoleutbildning bakom mig. Jag hade jobbat heltid i 10 år innan min första dotter föddes. Jag vill ge mina barn samma lugna och trygga start i livet som jag själv fick, därför har jag valt att ta en paus ifrån mitt jobb och vara hemma med barnen. Som gästkrönikör skriver jag ibland ganska privat och ibland om mina barn, för att dela med mig av livet som hemmaförälder - därför har jag också valt att vara anonym.

 

 


 

Första sidan