Juni 2007
Flickor som lider av psykisk ohälsa kan få hjärtinfarkt som vuxna
Tonåriga flickor som själva uppger att de
är stressade, deprimerade eller arga har oftare tidiga tecken på åderförkalkning
i sina blodkärl. Hos pojkar finns inte samma koppling. Det visar en
avhandling från Sahlgrenska akademin.
I studien ingick 136 flickor och 112
pojkar mellan 12 och 16 år i Göteborg. Barnen fick själva uppskatta sin
psykiska hälsa i ett formulär som bland annat mäter stress, ilska,
depression och ångest.
Deras svar jämfördes
sedan med undersökningar av barnens blodkärl. Flickor som själva uppgav
att de mådde psykiskt dåligt hade i större utsträckning försämrad kärlfunktion.
Flickor vars föräldrar
hade en lägre utbildning uppgav oftare att de mådde psykisk dåligt och
hade också överlag sämre kärlfunktion. Andra sociala faktorer, som
etnicitet, eller om föräldrarna var arbetslösa eller frånskilda
tycktes inte spela någon roll.
Avhandlingen
visar också att flickor i mellanstadiet som själva uppgett att de är
stressade, arga eller deprimerade har högre nivåer av stresshormonet
kortisol i sin saliv.
I denna studie
ingick 50 flickor och 34 pojkar mellan nio och tolv år i Karlskoga. Inte
heller i denna studie syntes samma samband hos pojkarna.
Det är känt
sedan tidigare att det finns en koppling mellan depression och stress och
insjuknande i hjärtinfarkt hos vuxna, men för första gången visar
denna avhandling på ett samband mellan självskattad psykologisk hälsa
och kärlfunktion redan hos skolbarn.
- Vi
måste uppmärksamma psykosociala förhållanden i större utsträckning,
eftersom de kan vara betydelsefulla när det gäller förebyggande av hjärtkärlsjukdomar
redan i barndomen, utöver blodfetter, blodtryck och övervikt, säger
Walter Osika.
Källa:
Sahlgrenska
akademin vid Göteborgs universitet
Avhandlingens titel: Self-perceived Psychological Health and Vascular Changes in Childhood