Ett outsourcat familjeliv kan ha negativ effekt på vårt välmående

Barn i förskolan”Hetsen att föräldrar ska lämna ifrån sig sina små är stor. Och det har blivit en självklarhet att vi ska outsourca familjelivet, relationerna och att små barn ska tillbringa det mesta av sin vakna tid på institution tillsammans med vuxna som de inte kommer att ha en relation med den dag de lämnar förskolan.”

Läs mer >>

Ta bort dina artiklar – du förstör för förskolan

BebisDet är inte lätt att försöka förändra och förbättra. Nu är jag en vanlig liten mamma, utan ekonomiska resurser, utan en stor och stark organisation bakom mig, eller en mängd höjdare som stöttar mig. Det är bara jag och mina små gräsrötter. Vi tillsammans, alla dessa små vanliga människor som vill att saker ska bli bättre för våra barn och för oss föräldrar. Efter 16 års ideellt arbete, där jag inte tjänat en krona på att hjälpa, stötta och inspirera människor att våga ge sina barn tid och där jag samtidigt försökt förbättra för ALLA barn – så förstår fortfarande inte en del tanken bakom mitt engagemang.
Varje artikel jag skriver för att lyfta problem och försöka hitta lösningar, väcker tyvärr också en enorm ilska hos de som är vana vid att hålla varandra om ryggen och tillsammans påtala hur fint tyget är i Kejsarens nya kläder. De blir inte glada när det kommer någon och säger att Kejsaren inte har några kläder … om vi säger så. De ser inte några fördelar med att lyfta problem, vända och vrida på dem, bolla med tankar och idéer och hitta lösningar. Nej, INGEN får prata om problemen – vi ska prata om pedagogiken i förskolan och alla kul saker det går att göra med barnen. Ingenting annat!
Fokus blir då för att undvika problemformuleringar och prata lösningar – att flytta fokus och smutskasta mig som person.

Läs mer >>

Ny forskning om förskolan behövs

Foto: Kungsvinger KommuneNyligen gick Folkhälsomyndigheten ut med ett påstående att förskola är bra för barns psykiska hälsa och utveckling – och hänvisade till att de har gjort en sammanställning av aktuell forskning. En sammanställning som sägs bemöta den kritik som professor Ulla Waldenströms lyfte i sin bok ”Hur mår barnen i förskolan?” Hon tog upp det faktum att vi inte vet hur barnen mår i förskolan, eftersom det saknas forskning under de senaste 30 åren.

Tyvärr så handlar det inte om aktuell forskning i den sammanställning som Folkhälsomyndigheten och Sven Bremberg ligger bakom, utan det handlar om gamla studier som har paketerats om och sedan presenterats som en nyhet. Studierna bygger främst på undersökningar av barn som gick i förskola på 60-, 70- och 90-talet. Sedan jämförs bara dagisbarn (som det hette då) med barn som gått hos dagmamma. Av åtta studier är bara en svensk, övriga sju är från Danmark och Norge. Det gör att sammanställningen saknar relevans för vilken effekt dagens förskola, med stora barngrupper och få personal, har på barn i Sverige.
Läs mer >>

Läs också:
Professor: Problem med förskolan slätas över
Vi vet för lite om hur förskolan påverkar barn

Får ettåringar den närhet de behöver?

Foto: Janet McKnightFler barn börjar förskolan innan de fyllt två år. Helena Granström är skeptisk inför kvalitén på omvårdnaden.
Frågan är vilka förutsättningar som krävs för att en vuxen ska kunna erbjuda ett barn känslomässigt engagerad omvårdnad. Förmodligen underlättar det inte att ha ytterligare fyra ett- eller tvååringar att se efter, som i politikernas sällan realiserade utopi på tio barn och två vuxna i småbarnens grupper. Skolinspektionen granskade år 2015 situationen för de minsta barnen, och kunde konstatera att de på en femtedel av förskolorna inte gavs tillräcklig uppmärksamhet. Personalens lyhördhet för barnens behov bedömdes som otillfredsställande, och i vissa fall ”bestod kommunikationen med de yngsta barnen av tillsägelser och förmaningar”, en problematik direkt relaterad till barngruppens storlek.

Läs mer >>